Ofta vågar den som känner smärta inte röra på sig som tidigare. I videoklippet berättar en fysioterapeut vilka negativa konsekvenser undvikande av rörelser kan medföra för kroppen.
I videoklippet berättar en fysioterapeut hur långvarig smärta kan belasta kroppen. Terapeuten ger tips om hur du kan kontrollera och rätta till din hållning.
Övning: Granska din hållning framför en spegel
Hemma kan du med hjälp av en spegel granska din kroppsställning och -hållning:
1. Ställ dig framför spegeln.
2. Granska din ställning. Är den rak, symmetrisk eller är till exempel ryggen sned?
3. Gör små arm- och axelrörelser. Ser rörelserna symmetriska ut?
4. Vilar tyngden på båda fötterna? Ta små steg och känn efter vad som händer i fötterna.
5. Ställ dig så att du inte ser dig i spegeln. Rätta till kroppsställningen och -hållningen så att det känns bra.
6. Ställ dig framför spegeln igen och granska hur kroppen ser ut. Ser din hållning ut såsom du hade tänkt dig?
Se också videoklippet ovan där en fysioterapeut ger anvisningar för övningen.
När smärta förändrar din ställning uppstår belastning
Det är en naturlig reaktion att skydda ett ömt område i kroppen genom att förändra sina vanor och hur man rör sig. Man har till exempel lust att hålla en hand som värker i säkerhet nära kroppen. Eller om ryggen värker vill man gå försiktigt, ibland haltande.
Temporärt är dessa skyddande åtgärder harmlösa. När smärtan drar ut på tiden kan det uppstå problem i andra delar av kroppen. Musklerna ansträngs och kan bli stela och ömma av fortlöpande belastning.
En person som lider av smärta lägger ofta inte ens märke till hur kroppen på grund av smärtan börjat användas på ett annat sätt och blivit obalanserad och förvrängd. Det har blivit en vana att skydda det onda området, och denna fortsätter även om smärtan lindrats.
I videoklippet berättar en patient hur ryggsmärta ledde till avsiktlig försiktighet då det gällde ryggrörelser.
Fortlöpande muskelspänning belastar kroppen
Långvarig smärta leder mycket ofta till ökad muskelspänning. Reaktionen med att spänna musklerna kan hjälpa för att jämna ut smärtan när den blir kraftigare.
Den kan dock leda till att allt smärre smärtförnimmelser utlöser en muskelspänning. Ett kontinuerligt spänningstillstånd kan försvåra insomningen, återspeglas som muskelproblem i nack- och axelområdet och orsaka spänningshuvudvärk.
Motionen minskar lätt
En person som lider av utdragen smärta märker ofta att kroppens fysiska aktivitet minskar. Vissa rörelser, till exempel lyft och sträckningar, kan utebli i vardagssysslorna. För att inte tala om motionsutövande.
Det är förståeligt att den fysiska aktiviteten minskar. Smärtan är en signal genom vilken vi har lärt oss att vila så att vävnaderna läks. När smärta drar ut på tiden är det inte alltid motiverat och nödvändigt att undvika motion. Ibland kan utebliven motion ge upphov till ytterligare problem.
Livsviktigt att upprätthålla muskelkonditionen
Om man inte aktiverar sina muskler ger det alltid upphov till följder. För det första, muskelmassan minskar snabbt. Då avtar muskelkraften, likaså muskelrörligheten och -uthålligheten. I vardagen märker man det genom att alla sysslor och rörelser känns tyngre.
Om musklerna inte används, kan det också påverka själva smärtan. Om musklerna har vilat länge, får man lättare ont i dem när de aktiveras. Utdragen smärta kan leda till en ond cirkel. På grund av smärta rör man på sig mindre, vilket försvagar musklerna, vilket i sin tur ger upphov till smärta.
Mer information: Varför minskar aktiviteten?
När den fysiska aktiviteten minskar, är det bra att stanna upp och fundera över orsakerna till detta:
– Är det på grund av smärta svårt för dig att utöva den motionsform du gillar?
– Eller har den utdragna smärtan hindrat dig från att testa nya motionsformer?
En fysioterapeut eller en idrottsinstruktör kan hjälpa dig i dessa situationer.
Undvikande av motion beror ofta på att en patient är rädd för att smärtan ska tillta och bli outhärdlig. Vissa patienter är rädda för att smärtan ska orsaka mer skador i kroppen, till exempel nervkompressioner eller muskelrupturer. På grund av rädsla lämnar patienten kanske bort motion helt och hållet.
Cirkeln rädsla–undvikande
Det är en förnuftig reaktion som gagnar överlevnaden att undvika rörelser som ger upphov till smärta. Ibland är det dock onödigt att vara rädd eftersom det ofta är många andra omständigheter än den vävnadsskada som ursprungligen gett upphov till smärtan som påverkar hur länge smärtan pågår.
Om människan inte tar itu med situationer som ter sig skrämmande, kommer hen kanske aldrig underfund med att motionen inte orsakar ytterligare skador. I smärtforskningen kallas denna situation cirkeln rädsla–undvikande.
Rädslan sprider sig lätt från ett objekt till ett annat. Människan börjar kanske undvika alla rörelser som påminner om rörelsen som orsakade smärta. Rädsla som långvarig smärta ger upphov till kan dock vända sig från smärtan mot den som lider av den. Vardagen blir ensidig och erfarenheterna allt färre, ofta på grund av onödig rädsla.
I videoklippet berättar en psykolog om varför utdragen smärta kan ge upphov till rädsla och undvikande av aktiviteter.
Föregående sidaNästa sida