Det ursprungliga syftet med smärta är att larma om fara och skada. Naturligtvis aktiverar smärta ängsla, oro och rädsla i människan. Smärtan aktiverar många tankar om smärtans anledning, ursprung och betydelse. Smärtan rubbar känslan av säkerhet. Därför förbättrar ofta hanteringen av känslor kopplade till smärta förmågan att klara av smärta.
Känslor vid kortvarig och långvarig smärta
Med avseende på kortvarig smärta är oro och ängslan ofta nyttiga reaktioner. Frågan utreds och behandlas aktivt. Ängsla gör att man blir försiktig och ytterligare skador undviks.
Med avseende på långvarig smärta är det ofta ett problem när känslorna aktiveras eftersom de å sin sida ökar lidandet och konsumerar kraftresurser. Förutom smärtförnimmelsen brottas en person med smärta ofta med ängsla, rädsla, hopplöshet, förvirring, sorg och en känsla av underlägsenhet. Förutom smärtkänslan aktiveras känslorna av otaliga stressfaktorer som är kopplade till smärtproblematiken.
Regleringen av och medvetenheten om känslorna är en central del i långvarig smärta och ett liv med smärtan.
| Vanliga känslor förknippade med långvarig smärta: - Rädsla
- Nedstämdhetskänsla
- Förvirring
- Irritation
- Ilska
- Bitterhet
- Hopplöshet
- Ensamhet
- Underlägsenhet
- Sorg
|
Känslorna styr aktivitet och konsumerar krafter
Rädsla är en vanlig känsla som aktiveras av smärta. Då tolkas smärtan som farlig och man tänker att bakom smärtan finns en farlig sjukdom som framskrider. Till exempel kan en diskdegeneration väcka tankar om bl.a. förlamning. Dessa tankar leder å sin sida till intensiv observation av smärtkänslan och försiktigt beteende.
En person med smärta börjar undvika faktorer som förstärker smärtan och dem som kan komma att förstärka smärta eller främja anmodad försämring av sjukdomen. På så sätt börjar smärträdslan att försämra funktionsförmågan, begränsa omgivningen och minska aktiviteten. Smärträdslan och undvikandet blir en central faktor som försvårar uthärdandet.
Om smärtan är en följd av någon annans handling (till exempel en olycka eller ett behandlingsfel) kan det leda till kraftig ilska och bitterhet. Då står i bakgrunden för känslorna ofta tankar om att man blivit felaktigt behandlad eller att det egna livet inte längre kan repareras och bli värt att leva. Ilska är en bra hjälp när den energi som den medför kan användas till försvar eller för att åtgärda problem. Ibland blir ilskan långvarig och leder inte till någon förändring. Då fångar den lätt uppmärksamheten till den upplevda felbehandlingen och konsumerar krafterna på ett smygande sätt.
I regel finns det ingen situation då känslorna är fel eller dåliga. Det är dock viktigt att identifiera känslorna eftersom de styr det som vi fäster uppmärksamhet vid och vad vi försöker göra. Ibland kan känslorna styra oss på ett icke-ändamålsenligt sätt. När man identifierar det man känner kan man själv bedöma om riktningen är rätt.
Reglering av känslor
Regleringen av känslor kan tidvis vara en stor utmaning. Ibland framträder känslorna envist, de vägrar både att ge vika eller ändras. Om man försöker skjuta bort dem kraftfullt dyker de upp i ett oväntat ögonblick. Sunt förnuft verkar inte ta på dem. Det är svårt att veta eftersom man blir lättad och känslan blir lindrigare. Man hittar sällan patentlösningar för hanteringen av känslor utan var och en söker efter och hittar sina egna metoder och sätt.
En långvarig smärta hindrar och blandar ofta ihop tidigare metoder att reglera känslor. Du har kanske vant dig tidigare att ta en motionsrunda eller göra hushållsarbete i rak takt, när ett känslosvall kommer över. Eller i samband med svårigheter har du kanske koncentrerat dig ännu mer på arbetet. Du har kunnat ge utlopp för dina känslor i aktiva göromål. Detta är kanske inte nödvändigtvis längre möjligt med smärtan och i fortsättningen ställs du kanske inför nya metoder.
Identifiering av känslor
Känslorna vill bli sedda. Deras styrka kan lindras när de identifieras, benämns och tas emot. Oidentifierade känslor pressar ofta bröstkorgen, medför en känsla av en bit i halsen, pulserar i huvudet och konsumerar kraft. Man mår dåligt, som man brukar säga. Känslorna upplevs mycket kroppsligt.
Det är väsentligt att man kan urskilja och identifiera olika typer av känslor. Det är inte alls frågan om att man mår dåligt, utan av till exempel rädsla, ilska eller skam och av det till vilket t.ex. som rädslan beror på och vilka tankar som är kopplade till den. Starka ”skräckscenarier” kallas för katastroftankar.
Sådana tankar kan vara bl.a. att hamna i rullstol, förlamning eller oförmåga att sköta om barn.
Ofta börjar också känsloreaktionerna bilda en kedjereaktion och förutom den ursprungliga känslan finns det hinkvis med andra känslor. Till exempel kan rädslan som smärtan medför vara kopplad till skam, en känsla av underlägsenhet och skuld. Kedjorna kan vara långa och komplexa. Ofta kan man förkorta kedjorna när man accepterar den ursprungliga känslan och är redo att bearbeta den.
Dela känslor
Mitt i smärtorna är det viktigt att hitta någon aktör som är intresserad av tankarna och känslorna som personen med smärta har och som kan ta emot dem. Tillsammans med en annan person kan man få insikter, förståelse och tröst. Utgångspunkten är att närvaron av känslorna ska accepteras som en del av smärtproblematiken och en del av en själv. Den får finnas och man står även ut med dem. Ofta är förmågan att lära sig att prata en central metod att härda ut. Det är möjligt att brytas ned under en långvarig smärta om man inte hittar ord och en kontakt till andra personer.
Ibland måste man anstränga sig verkligen för att prata om situationer och känslor. Man har kanske inte uppmuntrats till det i barndomshemmet eller det har inte funnits någon trygg vuxen i närheten som skulle ha stått ut med och burit på olika känsloreaktioner. Det har inte funnits tröst eller en famn utan man har fått lära sig att klara av svåra situationer på egen hand.
Man har fått lära sig att dölja eller ignorera känslor eller tankar. Känsloreaktionerna som en långvarig smärta kan därför vara skrämmande och förvirrande.
Förutom att dela med sig av sina känslor kan det även vara nyttigt att ge utlopp åt känslorna genom att bl.a. måla, rita, skriva och genom musik.
Mot känslorna
Rädslan underlättas ofta att man trots rädslan gör saker, möter orsaken till rädsla och reder ut. Det är alltså väsentligt att utsätta och utmana sig själv. Trots smärta och rädsla tar man tag i utmaningar och tror på att man klarar sig. Att leva med rädsla kräver mod.
|
|
Reglering av känslor: - Sträva efter att hitta ord på känslorna
- Acceptera känslorna som normala reaktioner
- Sträva efter att bearbeta känslorna genom att bl.a. prata, skriva, måla.
- Hitta någon som lyssnar på dig och går bredvid dig
- Bli inte kvar ensam utan utnyttja den närmaste kretsen och yrkesutbildad personal
- Lita på din förmåga att stå ut med kraftiga känslor, de är ”bara” känslor
- Lita på att även starka känslor avtar
- Möt modigt orsaken till rädsla
- Ta reda på fakta och utsätt dig själv för utmanande situationer
- Man kan öva på identifiering och reglering av känslor
|
Stöd för reglering av känslor
Ibland kan påfrestningen som smärtproblematiken och känslostormen medför vara såpass utmattande att det är bra att söka psykiskt stöd. Till exempel är psykologer vana att bearbeta känslor och handleda i metoder för självhjälp.
Förutom de individuella besöken kan det vara nyttigt att söka sig till en smärtkontrollgrupp där man kan bearbeta tillsammans med andra personer med smärta känslolasset som smärtan orsakat. Det kan vara en lättnad att observera att man inte är den enda som brottas med smärta och påfrestning.
Föregående sida
Hitta kamratstöd
Kamrathuset hjälper personer med en sjukdom och deras anhöriga att hitta kamratstöd och tillförlitlig information om kamratstöd. Kamrathuset samlar kamratstöd som erbjuds av patientföreningar och kan sökas
Kamrathuset samlar kamratstöd som erbjuds av patientföreningar och kan sökas
här (på finska).