I cancer som återkommit eller som metastaserat är det vanligare med smärta. De flesta patienter har även andra symtom, av vilka de vanligaste är utmattning, svaghet, aptitlöshet, illamående, förstoppning, andnöd och sömnlöshet.
Symtomen påverkas av storleken och läget på cancertumören och dess metastaser. Även behandlingen som ges mot cancern, patientens ålder, det allmänna tillståndet och övriga sjukdomar påverkar patientens symtom.
Varje cancer har olika symtom
Alla upplever cancersymtomen på olika sätt och därför görs en individuell behandlingsplan upp för patienten. I den försöker man beakta symtomens styrka, mängd och hur de försämrar patientens livskvalitet.
Ju mer symtom patienten har, desto större börda bär han eller hon med sig och desto mer lider livskvaliteten. Enbart cancersmärtan kan försämra livskvaliteten betydligt, även genom att orsaka ångest och rädsla. Symtomens besvärlighet varierar individuellt. Smärtmedicineringen planeras så att läkemedlens biverkningar, t.ex. förstoppning eller trötthet, inte ökar patientens symtombörda och försämrar livskvaliteten allt mer.
Det är viktigt att planera behandlingen av cancersmärta och övriga symtom som en helhet så att målet är en minimering av det lidande som de fysiska och psykiska symtomen av cancersjukdomen orsakar.
Smärtbehandlingen fortsätter
Ju längre cancern har framskridit, desto tydligare strävar behandlingen till att lindra symtomen. Även om cancern inte längre kan botas, kan patientens fysiska och psykiska mående stödas genom många olika sätt.
Patienten är den som definierar symtomens intensitet och de besvär de orsakar. För någon kan det besvärligaste symtomet vara en pågående ryggsmärta som håller en vaken också på natten, för någon annan dagligt illamående och aptitlöshet, för en tredje en outhärdlig klåda.
För att patientens upplevelse av symtomen ska förmedlas korrekt till vårdpersonalen, använder man vid planeringen av behandlingen ofta frågeformulärer för att ta reda på symtomen.
| Att orka psykiskt med smärta | Att insjukna i cancer innebär för de flesta en psykisk kris. Ångest och depression är naturliga reaktioner hos människor som insjuknar i en svår sjukdom. Efter att behandlingen börjat lindras flera cancerpatienters sinnesstämningssymtom, särskilt om man bedömer att en återhämtning från sjukdomen är sannolik. Ibland går det så att olika känslor och frågor väcks först när den intensiva vårdperioden avslutats. Smärta som uppkommit redan i begynnelseskedet av cancern kan emellertid förlänga ångest- och sinnesstämningssymtom eftersom smärtan påminner om sjukdomen varje dag. Däremot kan depression och ångest förstärka upplevelsen av smärta och det besvär som smärtan förorsakar. Att sköta om psykiska resurser är en mycket viktig del av cancersmärtans behandling. När man satsar på psykiska resurser orkar också patienten bättre med cancerbehandlingen. |