Respiratorbehandling

En livsuppehållande respirator tryggar andningen även när man inte klarar av att andas själv.

Dagens respiratorer anpassar sig efter patientens andning och stöder försöken att andas. Om man inte andas själv sköter respiratorn andningen. Respiratorbehandling kan i vissa fall genomföras hemma genom en konstgjord luftväg, dvs. trakeostomi, under lång tid.

Respiratorbehandling innebär i detta avseende långvarigt livsuppehållande behandling med andningsstöd genom ett snitt i halsen(trakeostomi). Denna behandlingsform kallas även invasiv behandling med andningsstöd och kan användas i situationer där kroppens egna skyddsmekanismer (till exempel att hålla luftvägarna öppna, hostreflex eller hostkraft) och resurser (inandningsstyrka) inte räcker till för att upprätthålla och trygga en tillräcklig andning. Notera att behandlingen är såväl konstgjord som främmande för kroppen. Därför kräver respiratorbehandling närvaro, hjälp och övervakning av en utomstående person som är insatt i behandlingen.

Moderna respiratorer kan ställas in för att antingen stödja eller helt sköta patientens andning. Det primära målet är alltid att ställa in respiratorn så att den stöder patientens egna försök att andas så att patienten också har möjlighet att andas självständigt. Patienter som rehabiliteras ska också uppmuntras och sporras att andas på egen hand så mycket som möjligt. Vid behandling som sköter andningen helt ställer man in maskinen så att den sköter andningen på ett sätt som liknar patientens egen självständiga andning så mycket som möjligt. När det är möjligt försöker man också ställa in maskinen så att patienten kan prata. Det kan vid behov kräva att man använder en trakealkanyl (s.k. "talkanyl") för att prata.

Inleda respiratorbehandling

Respiratorbehandlingen inleds och följs alltid upp inom specialistvården. Man försöker ordna själva långtidsbehandlingen på en så hemtrevlig vårdinrättning som möjligt eller i den mån det är möjligt i patientens eget hem. Valet av vårdplats beror bland annat på patientens hälsotillstånd, tillgången till utomstående vårdpersonal, patientens övriga sociala situation och vårdplatsens allmänna lämplighet för en patient som behandlas med respirator. Vårdpersonalens kompetens och kontinuiteten i vården betonas särskilt i behandlingen. Det är också mycket viktigt att ta hänsyn till hur man kan förena patientens personliga liv och dagliga rutiner. Varje sjukvårdsdistrikt har sina egna lokala riktlinjer för respiratorbehandling.

 

Kyllä

Uppdaterad  19.10.2020