Maskventilation innebär att man håller luftvägarna öppna och hjälper andningen med en apparat som blåser in tryckluft antingen kontinuerligt (CPAP) eller omväxlande efter andningsfaserna (BilevelPAP). Apparaten blåser in luften i lungorna via en mask som man sätter över ansiktet.
Vid behandling med mask behöver man inte kontrollera sina huvudrörelser och masken sitter hela tiden fast över ansiktet. Vanligast är att använda näs- eller näskuddemask på dagen.
När masken sitter på ansiktet ger apparaten andningsstöd medan patienten börjar andas in. Om apparaten inte identifierar andningen ger den andningsstöd enligt en bakgrundsfrekvens som ställts in i apparaten.
Maskens ständiga kontakt med huden vid långtidsbehandling kan orsaka hudproblem, men vanligtvis kan man minska risken för det genom att ha olika maskmodeller på dagen och natten.
Patienten lär sig anpassa talet och sväljningen efter apparatens andningsstöd.
| CPAP-apparater | CPAP-apparaterna blåser in kontinuerlig tryckluft med ett jämnt eller varierande mottryck och håller på så sätt patientens övre luftvägar öppna i sömnen. Mottrycket bildar mekaniskt en luftspjäla bak i svalget som förhindrar luftvägarna från att tryckas ihop och på så sätt skapa ett andningsuppehåll. |
| BilevelPAP-apparater | BilevelPAP-behandling innebär att man hjälper den egna andningen med en mask eller ett munstycke. BilevelPAP-apparaterna blåser in luft i luftvägarna kontinuerligt, men mängden luft som de blåser in, dvs. tryckstödet som behandlingen ger, varierar beroende på andningsfas. BilevelPAP-apparaterna har två trycknivåer: vid inandning blåser de in mer luft och vid utandning blåser de in mindre. Vid utandning håller mottrycket de övre luftvägarna öppna på samma sätt som CPAP-apparaten gör vid behandling av sömnapné. Vid inandning blåser den in luft kraftigare och stöder patientens egen inandning med den mängd tryckstöd som reglerats i apparaten. Tryckstödet kan vara detsamma hela tiden eller varierande i vissa situationer. Personer som får BilevelPAP-behandling hemma använder apparaten främst på natten när de sover och ibland även på dagen. |
| ASV-apparater, dvs. adaptiv servoventilation | Vid central sömnapné, dvs. en sömnrelaterad störning i det centrala nervsystemet, förekommer det inga andningsförsök vid andningsuppehållen. Sådan sömnapné kan förekomma till exempel vid en cirkulationsstörning i hjärnan, njursvikt eller svår hjärtsvikt. Central apné kan i en del fall behandlas med en ASV-apparat som reglerar andningsstödet och trycknivån och balanserar andningsregleringssystemet. Vid hjärtsvikt kan man ha en särskild form av central sömnapné, s.k. Cheyne-Stokes andning, vilket innebär omväxlande perioder av djup, snabb andning och minskad andning och andningsuppehåll. Om hjärtats sammandragningskraft är nedsatt inleder man inte ASV-behandling. |