Förkylningar brukar behandlas symtomatiskt i hemmet, men hos personer med kroniska lungsjukdomar kan vanliga virusinfektioner ibland leda till sjukhusvård eftersom andningen försämras.
Akut luftrörskatarr orsakas nästan alltid av virus och kan då inte behandlas med antibiotika. Akut luftrörskatarr syns inte på röntgenbilden av lungorna.
Omkring 50 000 personer i Finland drabbas av lunginflammation, eller pneumoni, varje år.
Vem som helst med god grundhälsa kan få lunginflammation. Oftast drabbar det dock
- rökare
- storkonsumenter av alkohol
- personer med kroniska lungsjukdomar (framför allt KOL)
- personer med i övrigt dålig kondition och mycket gamla personer
Lunginflammation är en vanlig infektion som börjar på sjukhuset även hos personer som hamnar på sjukhus av andra orsaker.
Diagnos
Lunginflammation diagnosticeras med en lungbild. Oftast bekräftas misstanken även av blodprov (infektionsvärden, dvs. vita blodceller och CRP). Sjukdomsbilden vid lunginflammation inkluderar ofta feber och hosta. Vid svår lunginflammation kan man få andnöd, tätare andning och störningar i syresättningen.
Den främsta orsaken till lunginflammation hos vuxna är pneumokockbakterier och den näst vanligaste orsaken är mykoplasma. Omkring hälften av alla som får lunginflammation behöver till en början sjukhusvård.
Behandling
Lunginflammation är hos vuxna oftast en bakteriesjukdom och behandlas med antibiotika, antingen via munnen eller intravenöst. Ofta får man inte veta säkert vilken bakterie som orsakat lunginflammationen och antibiotikabehandlingen riktas då mot de troligaste sjukdomsorsakerna, i första hand pneumokocker.
Sjukhusvård behövs när lunginflammationen orsakar problem med syresättningen eller dåligt allmäntillstånd eller om man har svårt att ta sin medicin via munnen och behandlingen i hemmet inte fungerar säkert.
Ibland utvecklar man empyem, dvs. var i lungsäcken, som en komplikation av en lunginflammation eller en lungoperation. Andra riskfaktorer är dålig tandhälsa och alkoholism.
Empyem behandlas i första hand med en undertrycksslang (drän) som placeras i varområdet och ofta med långvarig antibiotika. Om behandlingen inte ger resultat överväger man
titthålsoperation.
Vaccinationer
Influensavaccinet gynnar framför allt personer för vilka influensa eller följdsjukdomar av influensa utgör ett märkbart hot mot deras hälsa.
Pneumokockvaccinet minskar mängden pneumokocksjukdomar med omkring 70 %, men effekten vid förebyggande av lunginflammation har inte kunnat bevisas på ett hållbart sätt. Vaccinet skyddar dock mot de allvarligare formerna av sjukdomen och minskar antalet dödsfall.
Bra kost och allmän kondition
Undernäring ökar risken att insjukna i lunginflammation, då bristen på energi och näringsämnen försvagar motståndskraften.
En tillräcklig och varierande kost och försök att hålla en normal vikt bidrar till att förebygga lunginflammation och flera andra sjukdomar samt att bevara och öka funktionsförmågan.
Motion är också bra, eftersom en bra allmän kondition förebygger lunginflammation.
Sluta röka
Flera studier visar att rökning ökar insjuknandet i och dödsfall av lunginflammation och influensa samt även förekomsten av andra akuta luftvägsinfektioner.
Rökning har konstaterats öka risken för pneumokockinfektioner upp till fyra gånger. Upp till 41 % av alla allvarliga influensainfektioner bedöms vara kopplade till rökning.
Unga vuxna som röker har rapporterats ha märkbart fler akuta luftvägsinfektioner än de som inte röker.