Hudsymtom som kan drabba resenären

Vanligtvis är de mer exotiska hudsjukdomarna inget problem för resenärer. De klarar sig oftast i värsta fall med solbränna, insektsbett och variga sår. 

Haitarin otsikkotaso2
Solsken

Det vanligaste hudproblemet bland resenärer är också det farligaste. Solbränd hud åldras och för mycket solljus utsätter en för olika maligna förändringar i huden, såsom melanom. Den bleka finländska huden klarar inte av den tropiska solen ens under korta perioder. Man bör skydda sig mot solen med en huvudbonad, långärmade kläder och solglasögon. Som solkräm bör man använda en kräm med en solskyddsfaktor på minst 20. Svettning i varmt väder gör en också mer benägen att få svettutslag (miliaria).

Insektbett

Huden plågas också av många olika insekter. Myggor och andra insekter sprider många sjukdomar som malaria, denguefeber och chikungunya, så det är viktigt att skydda sig mot dem. För att skydda dig mot myggbett och andra flygande insekter ska du skydda dig med täckande kläder och använda ett insektsmedel på huden. På natten ska du använda ett myggnät som är impregnerat med permetrin över sängen. Myggor anfaller ofta vristerna på kvällarna: dra tjocka strumpor över dina buntar och lämna myggmedlet eller något annat medel nära dina fötter. För klådan som orsakas av insektbett kan man använda ett oralt antihistamin (t.ex. cetirizin), och produkter som innehåller kortison eller tripelennamin för lokal användning finns också tillgängliga på apotek.

Skabbkvalster och vägglöss

Du kan bli biten av skabbkvalster eller vägglöss även på ett finländskt hotellrum, men i många andra länder är dessa ännu vanligare. Skabb smittar vanligtvis genom hudkontakt (inkl. sex) men kan också smitta genom sängkläder. Förutom intensiv klåda är smittan även förknippad med kvisslor, särskilt mellan fingrarna, på handlederna och hos män på könsorganen. Vägglöss lever i olika strukturer, särskilt i sängar, och kommer ut på natten för sin blodmåltid. Ofta är bettet symtomfritt, men ibland ger det upphov till kliande märken under natten som ser ut som myggbett. Vägglöss kan också ses med en ficklampa på natten, och deras avföring kan finnas till exempel i lakanen. Vägglöss sprider inga sjukdomar, men är problematiska som souvenir, eftersom det kan vara svårt och dyrt att bli av med dem. Om man misstänker vägglöss är det lämpligt att värma upp bagage och kläder till minst 60 grader i en bastu eller tvätta dem i tvättmaskinen.

Stickande och giftiga organismer

Varma hav är en hemvist för ett stort antal stickande och giftiga organismer som maneter, sjöborrar och koraller. Det lönar sig att skydda sina fötter när man badar på andra ställen än turiststränder, och man ska inte röra vid okända varelser.

Bakteriella infektioner i huden

Bakteriella hudinfektioner är vanligare i varma och fuktiga klimat (jfr rötmånaden i Finland), och små sår på huden och skrapsår blir lätt variga. Alla ovanstående hudtillstånd utsätter en för bakteriella infektioner. Lindriga infektioner läker av sig själva eller med antibiotikasalva (t.ex. Bacibact, Fucidin, Terra-cortril), men ofta behövs ett antibiotikum som man tar via munnen.

Svampinfektioner

Trots att fotsvamp ofta avtar under en strandsemester när fötterna kommer ut ur skorna och får solljus, är situationen omvänd för dem som reser någon annanstans än till en badort. När du har fötterna i stadiga skor hela dagen och det är varmt och fuktigt ute, är förutsättningarna perfekta för fotsvamp. Detsamma gäller andra svampinfektioner i huden, t.ex. ljumsksvamp eller en jästinfektion i ett hudveck. En god hygien och många luftbad kan minska risken något, men det går inte alltid att undgå fukt och värme.

Larva migrans (vandrande larv)

Vanligtvis är de mer exotiska hudsjukdomarna inget problem för resenärer. De klarar sig oftast i värsta fall med solbränna, insektsbett och variga sår. I Finland diagnostiseras dock flera Larva migrans (vandrande larv)-infektioner varje år. Sjukdomen i sig är ofarlig. Hakmasklarven som anpassat sig till kroppen av en katt eller en hund biter sig i misstag igenom människans hud, oftast när personen har gått barfota på fuktig mark. En larv som är anpassad till en annan arts kropp hittar dock inte till tarmen dit den ”borde” gå, utan vandrar planlöst under huden i några centimeter per dag. På huden uppstår maskliknande, röda gångar som kliar kraftigt. När larven dör, går sjukdomen om av sig själv på ett par månader, men klådan är vanligtvis så svår att larven dödas på annat sätt (med avmaskningsmedel eller genom frysning).

Se bilden kring ämnet. Bilden kan väcka starka känslor:

Larva migrans eller vandrande larver under huden

 

Kyllä

Uppdaterad  21.11.2022