Hudborrelios
Hudborrelios syns först runt fästingbettet tidigast om tre dygn (i genomsnitt cirka 1–2 veckor). Den växer vanligen till en röd, ringformad hudförändring, ofta med en diameter på över fem centimeter. Den kan också ha en jämn färg, vara bågformad och ha en diameter på flera tiotals centimeter. Den kvarstår i flera veckor och försvinner så småningom under några veckor genom att blekna.
Ibland kan det förekomma flera än en hudförändring samtidigt. Omkring hälften av de patienter som utvecklar utbredd borrelios inser att de tidigare haft hudborrelios. Hudborreliosen är alltså inte alltid synlig eller kan förbli obemärkt. Därför är förekomsten av hudborrelios inte en ovillkorlig förutsättning för att man senare ska misstänka utbredd borrelios. Det är naturligtvis en bra ledtråd om borrelios när man överväger orsaken till patientens ovanliga symtom.
En annan, mindre vanlig form av hudborrelios är en mjuk hudtumör som kallas lymfocytom och som kan uppstå i närheten av fästingbettet, till exempel vid örsnibben eller bröstvårtan. Lymfocytom är vanligare hos barn än hos vuxna.
Hudborrelios kan läka av sig själv. Den måste dock alltid behandlas med antibiotika för att förhindra att sjukdomen sprids senare.
Utbredd borrelios
Om hudborreliosen går förbi obemärkt och inte behandlas kan infektionen hos en liten del av de smittade senare spridas i kroppen. Typiska symtom 1–3 månader efter infektionen är till exempel feber, huvud- och muskelvärk och svår trötthet, som i sig också förekommer vid många andra allmänna infektioner. Det kan också förekomma olika symtom i nervsystemet och ibland i lederna. Symtomen är ofta så starka att de inte förblir obemärkta.
Om borreliosen sprider sig till nervsystemet kan det första symtomet vara en förlamning av ansiktsnerven eller nervrotsinflammation (polyradikulit) tillsammans med en mild hjärnhinneinflammation. Dessa är de vanligaste sjukdomsbilderna för utbredd borrelios i Finland. Nervrotsinflammation orsakar ofta en ny typ av rivande värk i huden och musklerna, till exempel på magen, ryggen eller extremiteten. Huden kan vara öm vid beröring eller extremiteten kan kännas avdomnad. Symtomet är oftast som värst på natten. Huvudvärkens intensitet kan också variera från dag till dag. En långvarig hjärninflammation med allvarliga allmänna symtom och förändringar i medvetandegraden eller en kronisk perifer nervinflammation, som kan vara förknippad med ett mörkt utslag och förtunnad subkutan vävnad (acrodermatitis chronica atrophicans, ACA), är möjliga men sällsynta förändringar i det sena skedet.
Borrelios som sprider sig till lederna är mera sällsynt i Finland. Den drabbar vanligtvis knäet eller höften och åtföljs av en svullnad i leden, som kan vara i veckor och sedan återkomma om den inte behandlas. Hjärtmuskelinflammation och inflammationer inuti ögat är möjliga men mera sällsynta symtom.
Borrelios är inte förknippad med snuva, hosta, halsont, urinbesvär eller diarré.