Symtom vid borrelios

Största delen av borreliainfektionerna från fästingar läker av sig själva utan att någonsin leda till symtom, dvs. hudborrelios eller en senare form av sjukdomen.

Hudborrelios

Om hudborrelios utvecklas börjar den synas runt bettet tidigast om tre dygn (i genomsnitt cirka en vecka). Den växer vanligen till en röd, ringformad hudförändring, ofta med en diameter på över fem centimeter. Den kan också ha en jämn färg, vara bågformad och ha en diameter på flera tiotals centimeter. Den kvarstår i flera veckor och försvinner så småningom under några veckor genom att blekna.

Ibland kan det förekomma flera än en hudförändring. Omkring 50–60 procent av de patienter som senare utvecklar utbredd borrelios inser att de har haft hudborrelios. Hudborreliosen är alltså inte alltid synlig eller kan förbli obemärkt. Därför är förekomsten av hudborrelios inte en ovillkorlig förutsättning för att man senare ska misstänka utbredd borrelios. Det är naturligtvis en bra ledtråd om borrelios när man överväger orsaken till patientens ovanliga symtom.

En annan, mindre vanlig form av hudborrelios är en mjuk hudtumör som kallas lymfocytom och som kan uppstå i närheten av fästingbettet, till exempel vid örsnibben eller bröstvårtan.

Hudborrelios kan läka av sig själv. Den måste dock alltid behandlas med antibiotika för att förhindra att sjukdomen sprids senare.

Utbredd borrelios

Om hudborreliosen går förbi obemärkt och inte behandlas kan infektionen hos en liten del av de smittade senare spridas i kroppen. Typiska symtom 1–3 månader efter infektionen är till exempel feber, huvud- och muskelvärk och svår trötthet, som i sig också förekommer vid många andra allmänna infektioner. Det kan också förekomma olika symtom i nervsystemet och ibland i lederna. Symtomen är ofta så starka att de inte förblir obemärkta.

Om det är fråga om neuroborrelios kan det första symtomet vara en förlamning av ansiktsnerven eller nervrotsinflammation (polyradikulit) tillsammans med en mild hjärnhinneinflammation. Dessa är de vanligaste sjukdomsbilderna för utbredd borrelios i Finland. Nervrotsinflammation orsakar ofta en ny typ av rivande värk i huden och musklerna, till exempel på magen, ryggen eller extremiteten. Huden kan vara öm vid beröring eller extremiteten kan kännas avdomnad. Symtomet är oftast som värst på natten. Huvudvärkens intensitet kan också variera från dag till dag. En långvarig hjärninflammation med allvarliga allmänna symtom och förändringar i medvetandegraden eller en kronisk perifer nervinflammation, som kan vara förknippad med ett mörkt utslag och förtunnad subkutan vävnad (acrodermatitis chronica atrophicans, ACA), är möjliga men sällsynta förändringar i det sena skedet.

Borreliatypen som påverkar lederna är mera sällsynt i Finland. Den drabbar vanligtvis knäet eller höften och åtföljs ibland av en svullnad i leden, som kan vara i veckor och sedan återkomma om den inte behandlas. Hjärtinflammation och inflammationer inuti ögat är möjliga men mera sällsynta ytterligare symtom.

Borrelios är inte förknippad med snuva, hosta, halsont, urinbesvär eller diarré.

 

Kyllä

Uppdaterad  21.11.2022