Matförgiftning och anvisning till dig som drabbats

Livsmedelsförgiftning kommer till uttryck i form av diarré och kräkningar och går vanligtvis över av sig själv. Den drabbade personen bör vara uppmärksam på god handhygien för att förhindra smittspridning.

Livsmedelsburen matförgiftning är vanligtvis en sjukdom som orsakas av en bakterie, ett toxin som produceras av en bakterie eller ett virus och som uppstår plötsligt efter att man ätit kontaminerad mat. En tredjedel av epidemierna orsakas av norovirus, och den vanligaste smittkällan är en livsmedelsarbetare. Det toxin som produceras av Bacillus cereus-bakterien orsakar mindre än fem epidemier per år. Utländska frysta bär har orsakat hepatit A-epidemier och obehandlad mjölk har orsakat yersinia-, EHEC-, salmonella- och campylobacter-epidemier. Majoriteten av de sjukdomar som är kopplade till förorenat hushållsvatten orsakas av norovirus och campylobacter.

Livsmedelsburna och vattenburna smittämnen orsakar en tarminfektion som går om av sig själv och som kommer till uttryck i form av diarré och kräkningar. Symtomen på matförgiftning börjar vanligtvis inom 24 timmar efter exponering, men för vissa bakterier (t.ex. salmonella och campylobacter) efter några dagar. Det är myndigheternas uppgift att snabbt ta eventuella prover från livsmedel och vatten och organisera att avföringsprover tas från sjuka personer och livsmedelsarbetare för att identifiera orsaken till epidemin. Behandlingen beror på symtomen. När orsaken till smittan är känd bedöms behovet av antibiotikabehandling. Små barn, kroniskt sjuka och äldre kan hamna på sjukhus på grund av uttorkning.

Patienterna får anvisningar om god toaletthygien och om att händerna ska tvättas noggrant med varmt vatten och tvål efter tömning av tarmen och alltid innan de hanterar mat. Händerna torkas på pappershanddukar för engångsbruk. De drabbade rekommenderas att tills vidare inte laga mat åt andra. Riskarbete är uppgifter där den potentiella smittan kan spridas långt från den drabbade personen eller där de som utsätts är mer benägna att drabbas av komplikationer än andra. När det gäller vissa sjukdomsalstrare (t.ex. salmonella och EHEC) ansvarar myndigheterna för att se till att förutsättningarna för att insjuknade personer kan återgå till riskarbeten eller daghem uppfylls.

 

Kyllä

Uppdaterad  22.11.2022