Till riskgrupper för allvarlig influensa hör personer över 65 år, personer med långvariga sjukdomar (t.ex. hjärt- och lungsjukdomar, cancer, kronisk lever- eller njursjukdom), personer med nedsatt immunförsvar till följd av läkemedelsbehandling, gravida kvinnor och barn under ett år. Hos vuxna är de vanligaste komplikationerna vid influensa lunginflammation och bihåleinflammation, mer sällan hjärtmuskelinflammation. Hos äldre har förekomsten av allvarlig pneumokocksjukdom, alltså blodförgiftning. som följdsjukdom efter influensa ökat under de senaste åren.
Hos personer med långvariga sjukdomar kan influensa förvärra det underliggande tillståndet, till exempel kan astmasymtom bli svårare. Influensa kan orsaka hjärt- och hjärninfarkter samt förvärra hjärtsvikt. Influensa sexfaldigar risken för akut hjärtinfarkt inom en vecka från infektionen. Risken är som störst hos äldre personer och efter en influensa orsakad av B-virus är den upp till tio gånger så stor. Risken för dödsfall till följd av influensa är femfaldigad hos äldre med hjärtsjukdom, men upp till 20 gånger så stor ifall den äldre personen har både en kronisk lungsjukdom och hjärtsjukdom. Graviditet försvagar kroppens motståndskraft, och om man drabbas av influensa ökar risken för för tidig förlossning och missfall.
Hos barn är den vanligaste följdsjukdomen en plötslig infektion i mellanörat, som förekommer hos upp till 40 procent av barn under 3 år.