Vem får institutionsvård och var?
Enligt äldreomsorgslagen ska kommunen i första hand ge äldre personer långvarig vård och omsorg med hjälp av öppenvårdstjänster inom social- och hälsovården som ges i den äldre personens hem och med övriga öppenvårdstjänster inom social- och hälsovården. Institutionsvård blir aktuell endast när det inte längre finns några andra alternativ.
Institutionsvård är avsedd för personer som inte kan få vård dygnet runt hemma eller i en servicebostad.
Institutionsvården kan vara kortvarig eller långvarig rehabiliterande vård. Långvarig institutionsvård kan ges på äldreboenden, hälsocentralernas vårdavdelningar och i särskild vård-, omsorgs-, brödra- eller sjukhem. Privata företag och organisationer producerar också institutionstjänster.
För att få långvarig institutionsvård måste det finnas medicinska grunder som gäller klientsäkerheten eller patientsäkerheter.
Långvarig institutionsvård
Utöver vård inkluderar långvarig institutionsvård bland annat näring, kläder, hygien, mediciner och tjänster som främjar socialt välbefinnande.
Vad kostar långvarig institutionsvård?
Priset på långvarig institutionsvård bestäms av klientens betalningsförmåga. Enligt lagen om klientavgifter kan avgiften uppgå till högst 85 procent av klientens nettoinkomster. Om en maka/make med mindre inkomster bor hemma räknas bådas inkomster ihop och avgiften kan uppgå till högst 42,5 procent av de sammanräknade inkomsterna.
Klienter i långvarig institutionsvård ska efter avgifterna ha ett disponibelt minibelopp som revideras vart annat år. År 2018 och 2019 ska beloppet vara minst 108 € i månaden.