Livsstil och minne

Åldrandet medför normala förändringar av minnet. Man kan påverka minnesfunktionen via egen livsstil också som äldre.

Var tredje finländare över 65 år bedömer att de har minnesproblem. Bakom dessa minnesproblem finns mer sällan en egentlig störning i hjärnfunktionen eller en demenssjukdom.

Normalt åldrande förknippas med många naturliga förändringar i hjärnfunktionerna. En sådan förändring är det börjar gå långsammare att lära sig nya saker. Man hittar inte gamla och kända namn eller ord så fort som i yngre ålder. Det är mödosammare att koncentrera sig och det går kanske inte längre att göra flera saker samtidigt.

Man kan påverka minnesfunktionerna via egen livsstil också vid högre ålder. Motion, näringsstatus, sömnens mängd och kvalitet samt sociala relationer har konstaterats ha en avsevärd effekt på minnesfunktionerna samt förebyggande av minnessjukdomar.

Motion och minne

Hjärnan tycker om rörelse. Motion förbättrar blodcirkulationen i hjärnan och vid rörelse får hjärnan syre. Regelbunden motion har konstaterats förebygga utveckling av sjukdomar i hjärnans blodkärl, övervikt och högt blodtryck som är kända riskfaktorer för minnessjukdomar. Det har också konstaterats att motion ökar nybildningen och antalet av celler i hjärnområden som är viktiga för minnet.

Redan lite motion är en fördel. Rekommendationen är dock att motionera minst tre gånger i veckan eftersom det har konstaterats klart förbättra både korttids- och långtidsminnet. Dessutom har motion konstaterats förbättra sömnen och minska depressions- och ångestsymtom som också kan ligga bakom minnesproblem.

Att motionera tillsammans piggar upp sinnet och kan därigenom indirekt påverka humöret samt minnesfunktionerna. När man är på bra humör fungerar också minnet bättre!

Näring och minne

Förutom motion stöder också allsidig kost hjärnans och minnets välbefinnande. Kost som är bra för hjärnan innehåller rikligt med frukter, bär, grönsaker, nötter, fullkornsprodukter, fisk samt vegetabiliska oljor. En hälsosam kost har konstaterats minska risken att insjukna i minnessjukdomar och cirkulationsstörningar i hjärnan.

Effekterna av droger

Användning av droger, till exempel riklig alkoholkonsumtion och rökning, har konstaterats öka risken att insjukna i progressiv minnesjukdom. Rökning och riklig alkoholkonsumtion ökar också risken att få en hjärninfarkt.

Förmågan att tåla alkohol blir sämre med åldern och därför är riskgränserna för alkoholbruk lägre för personer över 65 år än för arbetsföra personer.

Sömn och vila

Hjärnan behöver vila och återhämtning. Minnet fungerar också bäst vid ett bra vakenhetstillstånd och tillräcklig sömn är också viktig för minnesfunktionen. Inlärning sker också medan man sover.

Under sömnen ordnar hjärnan dagens upplevelser och lagrar dem i minnet. Middagslurar piggar också upp hjärnan och har konstaterats främja minnet av det som tidigare har lärts in.

Humör, sociala relationer och handlingskraft

Livsstilen är också kopplad till minnet via humöret, sociala relationer samt allmän aktivitet och handlingskraft.

En deprimerad person upplever vanligen att minnet är försämrat. En bakomliggande orsak är ofta att en deprimerad person inte orkar koncentrera sitt minne på en sak och då präglas inte nya saker i minnet. Långvarig depression är en riskfaktor för minnessjukdomar och bör alltid behandlas. Depressionsrelaterade minnesproblem ger också med sig när humöret är bättre, dock ofta först efter att humöret har normaliserats.

Socialt umgänge piggar upp humöret och aktiverar hjärnan. Ensamhet medför en risk att insjukna i minnesstörningar. Social aktivitet hjälper till att hantera stress och förebygger depression och då mår också minnet bättre.

När behöver man gå till läkare?

Det är normalt att glömma saker i alla åldrar. En minnesutredning kan behövas om glömskan blir en väsentlig olägenhet i dagligt liv och tidigare, normala dagliga sysslor inte längre löper bra. Om man själv eller en närstående är bekymrad över förändrat minne finns det anledning begära en utredning. Det lönar sig då att ta upp frågan med egen läkare eller vända sig till minnesskötarens mottagning.

Hjärnhuset har ett omfattande informationspaket sammanställt om minnesproblem som påverkar funktionsförmågan och andra neuropsykologiska symtom:

Edellinen sivu Till början
 

Uppdaterad  5.3.2020