Symtom på svullna ben är bland annat ökad omkrets på benen på ena sidan eller symmetriskt, att fötterna värker, särskilt på kvällen, tryckmärken på fotleder eller lår orsakade av strumpor, svullnad med utbuktning (en bula på huden när man trycker på huden med fingret) och hudförändringar såsom förhårdning av huden, utslag, brun pigmentering eller i värsta fall sårbildning i huden. Smärta eller snabb svullnad i nedre extremiteterna är alltid ett alarmerande symtom och kräver omedelbar läkarvård.
| Vilka uppgifter kommer läkaren att be dig om? | - När uppstod bensvullnaden?
- Har svullnaden uppstått plötsligt eller gradvis?
- Blir svullnaden värre hela tiden eller försvinner den då och då?
- Blir svullnaden lättare under natten?
- Förekommer svullnaden på ena eller båda sidorna, är den också förknippad med svullnad i övre extremiteterna eller ögonlocken?
- Vilka faktorer förvärrar svullnaden (t.ex. att stå eller sitta länge)?
- Vilka faktorer hjälper till att lindra svullnaden (t.ex. lyfta benen, motion)?
- Vilka mediciner tar du (många mediciner kan orsaka svullna ben)?
- Vilka allmänna sjukdomar har du (t.ex. hjärt-, lever- och njursjukdomar)?
- Finns det en familjehistoria med samma typ av svullnad i de nedre extremiteterna?
|
| Vad kan orsaka svullna ben? | Orsaker till snabbt uppkomna svullnader i nedre extremiteterna är bland annat akut djup ventrombos, rosacea eller cellulit, en brusten Bakercysta i knävecket eller akut kompartmentsyndrom (ofta i samband med en predisponerande skada). Orsaker till kronisk svullnad i ena sidan av benet är bland annat venös insufficiens, lymfödem, dvs. svullnad orsakad av att flödet av lymfvätska hindras eller en tumör i bäckenregionen. Orsakerna till en snabbt uppkommen svullnad på båda sidorna av benet kan bland annat vara plötslig hjärtsvikt eller plötsligt försämrad lever- eller njursjukdom. Orsaker till en kronisk svullnad på båda sidorna av benet är bland annat venös insufficiens, hjärtsvikt, läkemedel, lymfödem, premenstruell svullnad, graviditet, preeklampsi dvs. havandeskapsförgiftning, förstorat lungartärtryck, övervikt, njur- eller leversjukdom, bäckentumör, långvarigt stillasittande med böjda ben (t.ex. hos stillasittande äldre och förlamade patienter), anemi och allvarlig hypotyreos. |
| Hur behandlar man svullna ben? | Behandlingen av svullna ben är inriktad på orsaken till svullnaden. Det är viktigt att effektivisera behandlingen av en eventuell underliggande sjukdom. Om bensvullnaden orsakas av något läkemedel, ska man byta det mot ett annat. Medicinska kompressionsstrumpor som ordineras av en läkare är den viktigaste behandlingen för svullna ben som orsakas av bland annat venös insufficiens och lymfödem. Andra icke-farmakologiska behandlingar är daglig motion och gymnastik, att ha benen i upphöjd ställning, viktnedgång och att ta hand om huden (särskilt huden mellan tårna). I lämpliga fall kan även kompressionsbehandling och lymfterapi användas. Periodisk kompressionsbehandlingPeriodisk kompressionsbehandling kan användas vid sidan av annan kompressionsbehandling för att göra behandlingen av svullnad effektivare. Apparaten är lätt att använda och behandlingen kan utföras i hemmet. På vissa vårdcentraler och sjukhus kan man få kompressionsbehandling. En patient kan till exempel låna en kompressionsapparat från sårcentrumets poliklinik för 2–3 månader. Periodisk kompressionsbehandling kan användas vid sidan av annan kompressionsbehandling för att göra behandlingen av svullnad effektivare. Apparaten är lätt att använda och behandlingen kan utföras i hemmet. På vissa vårdcentraler och sjukhus kan man få kompressionsbehandling. En patient kan till exempel låna en kompressionsapparat från sårcentrumets poliklinik för 2–3 månader. |