Höga plötsliga doser, såsom södernresor och långvarig användning av solarium ökar särskilt risken för melanom.
Långvarig och livslång exponering för solen ökar risken för att utveckla basalcells- och skivepitelcancer samt melanom. Huden minns hur mycket sol den har fått, och det kan ta årtionden innan hudcancer utvecklas.
Det är därför inte möjligt att säga exakt när solens skador på huden blir synliga, men melanom förekommer i yngre åldrar än skivepitel- och basalcellscancer.
Huden försvarar sig mot cellskador orsakade av UV-strålning genom att öka pigmentproduktionen, vilket resulterar i solbränna. En annan mekanism för att skydda huden är förtjockning av huden, där hudens epidermisskikt förtjockas, vilket förlänger UV-strålningens väg genom huden och absorberar största delen av dess energi. UV-strålning skadar hudens DNA, och skadade eller felaktigt reparerade DNA-skador exponerar senare för hudcancer.
Om solens intensitet är för hög och tiden i solen för lång, kommer huden att brännas. Mörk och solbränd hud skadas också av överdriven solexponering utan skydd.