Den första versionen av det som nu kallas Mohs kirurgi, dvs. marginalkirurgi eller mikroskopstyrd kirurgi, introducerades av den amerikanske kirurgen Frederic Mohs 1941. Mohs kirurgi skiljer sig från traditionell kirurgi i fråga om hur ingreppet utförs, hur lång tid det tar, samt hur provet hanteras och undersöks.
Mohs kirurgi har använts för nästan alla hudcancerformer, men i praktiken används tekniken i Finland oftast bara för mycket svåra fall av basalcellscancer eller basaliom. Kanterna av stor eller återkommande basalcellscancer är ibland mycket svåra att urskilja från frisk vävnad med blotta ögat, och patologens utlåtande kan vara att tumören sträcker sig till kanten eller att marginalen av frisk vävnad är för smal. Då måste patienten kallas in till en reoperation. Dessa tumörer med otydliga gränser utgör 4–5 procent av alla basaliom.
Vid Mohs kirurgi arbetar en opererande hudläkare och en hudpatolog nära tillsammans. Den avskurna hudbiten markeras noggrant och av den tillverkas fryssnitt som sedan snabbfärgas. Patologen och kirurgen undersöker provet medan patienten väntar. Om tumören sträcker sig till kanten fortsätter man skära tills inga sjuka celler längre upptäcks. Såret försluts först när tumören har avlägsnats helt och hållet.
När en tumör avlägsnas på traditionellt kirurgiskt sätt görs några tvärsnitt av det avlägsnade provet för patologens histologiska bedömning, varvid endast en liten del (vanligtvis mindre än 1 %) av den friska vävnadens faktiska marginaler är synliga. Vid Mohs kirurgi görs horisontella snitt i provet från basen så att de nedvända kanterna ingår i snitten. På så sätt syns hela basen och alla kanter i snitten, dvs. ungefär 100 procent. Denna metod är mer tillförlitlig när det gäller att se till att hela tumören avlägsnas.
Bilden till vänster visar den traditionella provhanteringen: tumören som sträcker sig till basen (inringat område) förblir oupptäckt, trots att histologiska snitt visar tydliga marginaler av frisk vävnad.
Till höger behandlas provet med Mohs teknik: provets kanter frigörs med en kniv och provet placeras på glaset med basen neråt så att hela basen och alla hudkanter blottas. Provet skärs parallellt med basen nerifrån och upp, vilket avslöjar tumören och om den sträcker sig till basen eller kanten.
Mohs kirurgi utförs i Finland för närvarande endast i Helsingfors på Hud- och allergisjukhuset ungefär en gång i månaden, och två till fyra patienter behandlas per dag. Verksamheten är dyr eftersom den kräver mycket resurser och specialiserad kompetens. Därför väljs patienterna ut enligt strikta kriterier. Det finns ett behov av fler Mohs operationer.
Den långsamma Mohs-operationstekniken med två steg kan också användas på andra sjukhus för att behandla utmanande basaliom som är svåra att urskilja. I det första steget av operationen avlägsnas tumören för provtagning, men såret försluts inte utan täcks med förband i ungefär en vecka. Kirurgen börjar och markerar den vävnadsbit som tagits bort från huden på samma sätt som vid Mohs kirurgi och den fixeras med formalin. Horisontella Mohs-snitt görs sedan från basen till ytan av provet, vilket exponerar alla kanter och hela basen av provet för patologens undersökning. Om en vecka kommer patienten tillbaka för ett nytt ingrepp för att försluta såret om patologen inte har konstaterat en hudtumör i kanten av provet. Om tumören inte har avlägsnats helt och hållet kan man med hjälp av exakta markeringar göra en reoperation innan man försluter såret.