Om man har konstaterat faktorer som förvärrar nässelutslag bör man minska eller undvika exponering för dessa. Hos många patienter kan till exempel antiinflammatoriska värkmediciner förvärra kroniskt nässelutslag.
| Antihistaminer | Kroniskt nässelutslag behandlas i första hand med en normal dos av antihistamin som inte orsakar trötthet. Om dosen inte räcker till för att hålla symtomen under kontroll kan man enligt läkares ordination öka dosen 2 till 4 gånger normal dos. Vid handledd egenvård fastställer patienten själv den dos antihistamin (max. fyrdubbel dagsdos) som håller symtomen borta. Terapiresponsen för olika antihistaminer är ofta individuell. Om verkan är dålig bör man prova på antihistaminer från en annan grupp. Mer information: |
| Kortison som tas via munnen | När nässelutslaget förvärras kan man till behandlingen, enligt läkares anvisningar, lägga till en kort kur (3–10 dagar) kortison som tas via munnen (till exempel prednisolon 20 mg 1–2 tabletter på morgonen). Tabletterna tas i regel på morgonen som engångsdos. Läkaren kan färdigt skriva ut recepten på läkemedel för ett skov och på så sätt kan patienten på eget initiativ effektivisera behandlingen av nässelutslag enligt symtomen. Kortison som tas via munnen lämpar sig i regel endast för kortvarig behandling av skoven. Vid kontinuerlig långvarig användning uppstår biverkningar. |
| Andra behandlingar | Om den primära behandlingen inte har tillräcklig verkan kan man vid svårartad kroniskt nässelutslag enligt specialläkares övervägande prova på andra systembehandlingar (till exempel montelukast, ciklosporin A, omalizumab). Även dessa är symtomlindring och under dessa är det viktigt att fortsätta behandlingen med antihistamin. |