Det är fråga om en reaktion som syns på huden och slemhinnorna. Det kan vara ett oberoende symtom eller kan uppstå i samband med nässelutslag. Vid nässelutslag uppvisar cirka hälften av patienterna också angioödem.
| Symtom och orsaker | På huden eller slemhinnorna uppkommer plötsligt svullnad och stickningar. Vanliga ställen är läpparna och ögonlocken. Övriga möjliga ställen är handryggen, extremiteterna och genitalierna. I motsats till nässelutslag, varar svullnaden som orsakar angioödemet längre på samma ställe och svullnaden är mer smärtsam än kliande. Svullnaden varar vanligtvis cirka 1–3 dagar. Ett angioödem kan höra samman med koronisk spontant nässelutslag. Ibland kan det orsakas av till exempel blodtrycksläkemedel, ACE-hämmare. Även allergimedicin eller ett livsmedel kan orsaka angioödem. Mycket sällan och vanligtvis hos unga kan det vara fråga om ett så kallat ärftligt angioödem (HAE). |
| Undersökningar av angioödem | Diagnosen angioödem ges vanligtvis utgående från sjukdomsbilden. Det är dessutom viktigt att utreda om symtomen har någon tidsmässig koppling till läkemedel eller livsmedel. Laboratorie- eller bilddiagnostiska undersökningar är sällan till hjälp. |
| Behandling av angioödem | Vid angioödem strävar man i första hand efter att undvika orsaken till sjukdomen (till exempel blodtrycksmedicinering). Vid angioödem i de övre luftvägarna (bland annat svullnad i struphuvudet) krävs en jourläkares bedömning på grund av risken för kvävning. Angioödem kan vara ett första symtom på anafylaxi och även detta kräver en jourläkares bedömning. Om patienten visar symtom på allvarligt angioödem eller angioödem som täpper till luftvägarna krävs alltid en jourläkares bedömning. |
| Spontant kroniskt angioödem | Behandling med antihistamin har dålig verkan på angioödem. I lindriga fall används antihistamin enligt läkares ordination med normal dos eller 2–4 gånger normal dos som en kort kur. Antihistamin har också använts som långvarig underhållsbehandling för att förebygga anfall i de fall detta har verkan. Vid allvarliga anfall av angioödem hjälper ofta en av läkare ordinerad kort kur (3–10 dagar) kortison som tas via munnen (till exempel prednisolon 20 mg 1–2 tabletter på morgonen). Tabletterna tas i regel på morgonen. Läkaren kan färdigt skriva ut recept på dessa läkemedel åt patienten och på så sätt kan patienten på eget initiativ reagera på angioödem när detta uppstår. |
| Andra behandlingar | Om ovan nämnda behandlingar inte har tillräcklig verkan kan man vid svårartat och återkommande angioödem enligt specialläkares övervägande prova på andra behandlingar (bland annat tranexamsyra, adrenalin). |