Viruset aktiveras senare i livet och förs via nerven till huden. Bältros förekommer hos cirka 10–30 procent av befolkningen och enligt bedömningarna insjuknar varannan över 80 år gammal i sjukdomen. Benägenheten att insjukna i bältros ökar vid nedsatt immunförsvar och hög ålder. Dessutom ökas risken för bältros vid kraftig fysisk eller psykisk stress, användning av invärtes kortikosteroider eller annan medicinering som försvagar immunförsvaret, vid HIV/AIDS, cancer och cancerbehandlingar samt diabetes. Hos barn är bältros mycket sällsynt.
| Symtom på bältros | Bältros är en bältliknande hudinfektion som vanligtvis förekommer endast på ena sidan och förekommer på ett hudområde med 1–2 känselnerver. De vanligaste ställena är bålen (sidan, skinkan) och ansiktet, mer sällan extremiteterna. Hos de flesta föregås bältrosens blåsbildning av smärta, ilningar och beröringskänslighet i hudområdet. Smärtan kan kännas flera dagar innan hudförändrinagrna uppstår. Blåsorna uppstår med 1–8 dygns fördröjning och är till en början klara för att senare bli variga eller vätskande. Huden är rodnande. Nya blåsor uppkommer under flera dagars tid och kopplas till varandra, går sönder och bildar skorpor. Blåsorna läker inom cirka en månad. I området för ansiktsnerven kan bältros leda till en ögoninfektion (hos cirka 15 procent) och blåsor kan uppstå på munnens slemhinnor. Bältros kan även förekomma enbart i munnen, ofta i gommen. På huden kan bältros ibland också förekomma utan blåsor. Bältros konstateras utgående från sjukdomsbilden, men viruset kan vid behov påvisas från blåsorna.
Se bilden kring ämnet. Bilden kan väcka starka känslor.
Bild: Blåsor i pannan, orsakade av bältros. |
| Behandling av bältros | Lindrig bältros hos en frisk vuxen kan behandlas hemma. Använd vanlig värkmedicin för smärtan. Det rekommenderas att eksemområdet rengörs och badas och en antibakteriell salva kan appliceras på området. Uppsök läkare om du får bältros i ansiktet, om den orsakar stark smärta eller om eksemreaktionen är omfattande. En person med nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering bör alltid uppsöka läkare vid bältros. Sjukdomsbilden hos personer över 60 år är ofta svårare och kräver oftare läkemedelsbehandling. Vid behandling av bältros används virusmedicinering. En tidigt inledd läkemedelsbehandling gör att patienten tillfrisknar snabbare och minskar förekomsten av eftersymtom (eftervärk). Nästan alla patienter med bältros upplever hudsmärta och hos några utvecklas en så kallad eftersmärta i hudområdet (postherpetisk neuralgi). Den här smärtan och ömheten kan fortsätta i flera månader efter att hudsymtomen har försvunnit. En läkare bedömer den akuta smärtan och läkemedelsbehandlingen av postherpetisk neuralgi. |
| Förebyggande av bältros | Det finns vaccin mot bältros som minskar risken för bältros och eftersmärta hos personer över 50 år. Vaccinets effekt är bäst i 50–60 års åldern men avtar mot 80 års ålder. Även en vaccinerad person kan insjukna i bältros, men sjukdomen är mycket lindrigare. Vaccinet innehåller levande, försvagat virus och lämpar sig därför inte för personer som genomgår immunosuppression, det vill säga behandling som försvagar det egna immuförsvaret. Vaccinet ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet. |