​En biobank samlar in och förvarar biologiska prover (till exempel vävnad, blod, DNA) och hälsouppgifter om provgivarna för medicinsk forskning. Den skiljer sig från traditionella forskningsprovsamlingar genom att man i en biobank inte enbart samlar in prover för en viss undersökning, utan också för olika framtida forskningsbehov.

Biobanken skapar nya förutsättningar för forskningen, eftersom proverna med patientens samtycke förses med patientens sjukdomsuppgifter och analyserade uppgifter om proverna. Resultaten från ett forskningsprojekt som analyserat material från biobanken återgår till banken för kommande forskning. Genom att kombinera alla dessa uppgifter kan man till exempel utreda sambandet mellan ärftliga faktorer och livsstilsrisker med uppkomsten av folksjukdomar samt utveckla förebyggandet av sjukdomar och nya behandlingar. Biobankerna stöder användningen av genetisk information i forskningen och utvecklingen av individuell medicin.

Biobankernas verksamhet kräver tillstånd. TUKIJA, den nationella kommittén för medicinisk forskningsetik, bedömde den etiska grunden för biobankernas verksamhet när de bildades. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira utfärdar biobankernas verksamhetstillstånd och övervakar deras verksamhet. Biobankernas verksamhet fastställs av Biobankslagen som trädde i kraft den 1 september 2013.