En biobank samlar in och förvarar biologiska prover (till exempel vävnad, blod,
DNA) och hälsouppgifter om provgivarna för medicinsk forskning. Den skiljer sig
från traditionella forskningsprovsamlingar genom att man i en biobank inte
enbart samlar in prover för en viss undersökning, utan också för olika framtida
forskningsbehov.
Biobanken skapar nya förutsättningar för forskningen,
eftersom proverna med patientens samtycke förses med patientens
sjukdomsuppgifter och analyserade uppgifter om proverna. Resultaten från ett
forskningsprojekt som analyserat material från biobanken återgår till banken för
kommande forskning. Genom att kombinera alla dessa uppgifter kan man till
exempel utreda sambandet mellan ärftliga faktorer och livsstilsrisker med
uppkomsten av folksjukdomar samt utveckla förebyggandet av sjukdomar och nya
behandlingar. Biobankerna stöder användningen av genetisk information i
forskningen och utvecklingen av individuell medicin.
Biobankernas
verksamhet kräver tillstånd. TUKIJA, den nationella kommittén för medicinisk
forskningsetik, bedömde den etiska grunden för biobankernas verksamhet när de
bildades. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira
utfärdar biobankernas verksamhetstillstånd och övervakar deras verksamhet.
Biobankernas verksamhet fastställs av Biobankslagen som trädde i kraft den 1 september 2013.