Njursjukdomar är ovanliga i barnaåldern. Hos vuxna är de betydligt vanligare och en stor del av dem förknippas med andra sjukdomar som är allmänna hos vuxna, såsom blodtryckssjukdomar och diabetes.

Njursjukdomar kan uppträda redan hos nyfödda eller först i barn- eller ungdomsåren. Orsaken till njursjukdom hos barn kan vara

• strukturellt fel som inträffat under fosterutvecklingen,
• genetiskt problem i arvsmassan,
• en typiskt i barndomen uppkommande förvärvad sjukdom, såsom nefrotiskt syndrom.

Njurarna har många viktiga uppgifter. De fungerar som kroppens filtrerings- och regleringscenter dvs.

• reglering av ämnesomsättning,
• upprätthållande av vätskebalansen och
• utsöndring av slaggämnen är i till största delen njurarnas ansvar.

Människan har normalt två njurar, som fungerar på samma sätt och tillsammans. Njurarna har stor reservkapacitet, varför njurarnas funktion kan försvagas rätt mycket utan att det uppstår tydliga symtom eller att ämnesomsättningens balans rubbas. Det går att klara sig bra med bara en fungerande njure utan att det uppstår störningar i kroppens funktion.

Symtomen på njursjukdomar kan vara mycket mångskiftande. Sjukdomen kan också vara helt symtomfri under lång tid. Till exempel ett nefrotiskt syndrom hos barn i lek- och skolåldern visar sig som en ganska snabbt växande svullnad, medan symtomen hos sjukdomar som långsamt leder till njursvikt ofta är långvarig trötthet, aptitlöshet och anemi.

Den vanligaste sjukdomen som berör njurar och urinvägar i barndomen är urinvägsinfektion, som ofta läker väl utan följdverkningar och inte är någon egentlig njursjukdom i sig. Inte heller sängvätning är oftast något tecken på sjukdom, utan hör ihop med individens neurologiska mognande, som är långsammare hos en del barn.