Neuromyelitis optica (NMO) beror bl.a. på en attack med antikroppar (autoimmunreaktion) från kroppens eget försvarssystem mot synnerven och ryggmärgen. Patienten får då nedsatt syn och förlamningssymtom. I magnetröntgen upptäcks en längsgående inflammation i patientens ryggmärg, som fortsätter över 3 kotmellanrum, men de för MS typiska placklika förändringarna i hjärnan saknas. I blodet hos NMO-patienter kan konstateras antikroppar mot akvaporin-4 (AQP4) hos 50–60 procent av patienterna och antikroppar mot myelin-oligodendrocytprotein (MOG) hos 5–10 procent. AQP4 och MOG är byggnadsdelar i cellerna i centrala nervsystemet. Även hos 2–3 procent av MS-patienter kan man se antikropparna AQP4 och MOG. NMO behandlas med immunosuppresiva läkemedel, såsom kortison i pulsbehandling, cellblockerare eller rituximab.
Kännetecken är syn- och rörelsesvårigheter på grund av inflammation i synnerven och ryggmärgen. Dessa förekommer ofta som separata symtomfaser.
NMO är inte ärftlig, ökad risk att insjukna är svagt förbunden med vissa ärftliga HLA-DPB1-gener i försvarssystemet. I Finland finns 15–20 patienter.
Centrala diagnosverktyg är: magnetavbildning, VEP, likvor, antikroppar till AQP4 ja MOG