Rytmstörningar hos barn och unga är i regel godartade. Oregelbunden rytm på grund av extraslag kommer ibland fram som ett slumpmässigt fynd vid läkarundersökningen. Ofarliga extraslag i förmak eller kammare förekommer hos 15–74 procent av friska symtomfria barn och de kräver inte nödvändigtvis uppföljning eller behandling.
Förmakstakykardi (supraventikulär takykardi, SVT) är den vanligaste egentliga rytmstörningen i barnaåren, och den förekommer hos 1–3 barn av tusen. Strukturellt tål ett friskt hjärta väl snabb hjärtrytm, även om pulsen under rytmstörningen är över 200/min. Barn i lekåldern kan själva berätta om avvikande puls, som även syns utanpå genom bröstkorgen eller i halsådrorna. Om pulsen är så tät att den inte går att räkna i handleden eller bröstkorgen, är det sannolikt SVT. Attackvisa rytmstörningar börjar och slutar plötsligt. Den vanligaste orsaken till SVT i barndomen är en extra elektrisk ledningsväg (medfödd genväg eller tvådelad knutpunkt mellan förmak och kammare. Vid utredning av rytmstörningar fås den viktigaste informationen från symtombeskrivning och EKG. Det är viktigt att registrera EKG under den tid rytmstörningarna känns.
Hos nyfödda och spädbarn under tre månader kan en snabb rytmstörning till och med vara livshotande. Den uppträder med vaga symtom som dålig matlust, kräkningar och snabb andning, och då måste barnet föras till jourpolikliniken på sjukhuset. Rytmstörningar hos spädbarn behandlas alltid på sjukhus.
SVT behandlas med läkemedel som förebygger rytmstörningarna under ledning av en läkare som är kunnig i behandling av barns hjärtsjukdomar. Som läkemedel används oftast betablockerare. När barnet väger över 20 kg kan orsaken till rytmstörningarna behandlas med kateterablation, så man slipper läkemedelsbehandling.
Rytmstörningar, förmaksflimmer och kammararytmier som förekommer hos vuxna är mycket ovanliga i barnaåldern. Vid förmaksflimmer är pulsen ojämn och hos barn och unga kan det vara förknippat med godartade takykardiattacker. Kateterbehandling av dessa eliminerar också tendensen till förmaksflimmer. Godartad takykardi i vänster kammare (s.k. fascikulär takykardi) kan också behandlas med kateter.
Om barnet eller den unge svimmar av fysisk eller psykisk ansträngning, är det alltid skäl att göra noggranna hjärtundersökningar inom specialsjukvården. Efter en krampattack hos barn ska EKG-undersökning göras åtminstone en gång.
Undersökning och behandling av rytmstörningar som uppstår efter kirurgisk behandling av medfött hjärtfel görs av specialsjukvården, liksom pacemakerbehandling och behandling av sällsynta ärftliga rytmstörningssjukdomar (bl.a. långt QT-syndrom, ärftlig mångformig kammartakykardi (CPVT)). Pacemakerbehandling av barn görs mot alltför långsam puls. Även pacemakrar för hjärtsvikt och pacemakrar som vänder på rytmrubbningen sätts vid behov in även hos barn.