Känslor

​​Vetskapen om att man har en sällsynt sjukdom väcker många slags känslor från lättnad till förtvivlan. Känslorna och reaktionerna växlar mycket och är mycket individuella. Efter en långvarig sjukdom kan det vara en lättnad att få veta vad som legat bakom symtomen. Å andra sidan kan det vara ångestskapande att det inte finns någon direkt behandling av alla sällsynta sjukdomar eller att sjukdomen är så komplicerad. Man kan behöva prova olika slags behandlingar och det tar tid att hitta en bra vårdbalans, och tålamodet och hoppet sätts på prov.

Känslorna är äkta

Känslor är inte rätt eller fel. Alla känslor är naturliga, viktiga, äkta, korrekta och tillåtna. De är viktiga budskap om oss själva och reaktioner på händelser i vår omgivning. Alla har känslor, men vi har olika sätt och förmågor att identifiera och uttrycka känslor. Känslofärdigheter och emotionell intelligens kan man dock både lära sig och utveckla. Man behöver inte reglera känslorna, men genom att utveckla känslofärdigheterna lär vi oss att reglera känslornas uttryck och känsloreaktioner.

Baskänslorna definieras ofta som glädje, sorg, vrede, rädsla. kärlek, avsky, förvåning och skam. Dessa känslor finns enligt forskningen överallt i alla kulturer. Skam kan delvis även vara inlärt. Vreden kan få kraft av besvikelse, hjälplöshet och känslan att vara övergiven. Sorgen hör också till livet, och som känsla ger den en möjlighet att granska saker på nytt, fundera över dem och till sist att sorgen lindras.

Känslor i kris

Efter krisfasen är en känsla av orättvisa och vrede typiska och mänskliga känslor. Drömmar kan ha gått i kras och man tvingas anpassa sig till en ny situation. Vreden har inget tydligt mål: den kan riktas mot sig själv, ens föräldrar, släkten, hälsovårdspersonalen, samhället, gud osv. Vrede, liksom andra känslor, är nödvändigt att erkänna och uttrycka, för om man kväver dem kan känslan förlängas.

Varför blev det så här?

När man blir sjuk kan man också känna skam, speciellt om sjukdomen syns utanpå. Skamkänslan kan göra en isolerad eller hindra en från att röra sig med rullstol eller hjälpmedel. Ofta föreställer vi oss omvärldens reaktioner mer negativa än de är. Att sakligt informera anhöriga, bekanta och grannar underlättar situationen. Å andra sidan kan omgivningens reaktioner ibland vara orimliga och sårande. Dem är det bra att tala med sina närmaste om.

Säg farväl till skuldkänslor

Ibland har sig den sjuke även skuldkänslor. De egna känslorna känns oöverstigliga på en viss punkt i sjukdomen och man tycker att så här får man inte känna. Samtidigt kan man vara orolig över sitt eget öde. På sjukhus och vårdenheter träffar man också människor som har en ännu allvarligare sjukdom eller som får sämre vård. Man kan jämföra den egna sjukdomens art eller svårighetsgrad med andra, och de egna känslorna kan upplevas som överdrivna och skuldkänslorna vaknar. Vi kan inte jämföra känslor eller upplevelser med andras känslor, även om situationen för vissa är fysiskt svårare eller sjukdomen mer livsfarlig.

Även skuldkänslor är mänskliga och det hjälper om man accepterar dem. Känslan av skuld kan mildras genom att tänka på det unika med sina egna känslor. Känslor är sanna för en själv precis sådana som de dyker upp och de ändras från dag till dag. Att grubbla över sitt eget liv tär också på resurserna.

Meningen med negativa känslor

Negativa känslor har ett syfte med tanke på mänsklighetens överlevnad. De får igång snabba reaktioner och kraftig verksamhet, vilket behövs i vissa situationer. Känslor ger uttryck åt fysiologiska reaktioner i våra celler och de producerar hormonella reaktioner, och därför är det inte möjligt att eliminera dem. Att identifiera sina känslor, ge dem namn och acceptera dem är känslofärdigheter som man kan träna upp och lära sig genom sina livserfarenheter. Även om de negativa känslorna är starka och ibland tunga, så mattas de av och förvandlas ofta lika snabbt som de dök upp.

Träna känslofärdigheter

Emotionell intelligens kallas förmågan att identifiera känslor hos sig själv och andra samt utnyttja känslorna konstruktivt. Känslofärdigheter går att utveckla, när man granskar egna och andras känslor nyfiket och accepterande. Känslorna uppkomst, deras styrka och effekt kan vi lära oss att identifiera och därigenom kan vi påverka de reaktionssätt som känslorna orsakar.

Olika levnadsskeden ger nya behov av känslofärdigheter, så bearbetning av känslor pågår ständigt. Känslor går inte att behärska helt, och man kan inte heller påverka deras uppkomst med viljan. Att leva med känslorna blir lättare om man identifierar dem och accepterar dem. När man förstår hur känslorna uppstår och deras syfte är det lättare att leva med dem.

I känsloövningar, efter att man identifierat, namngett och accepterat känslorna, lönar det sig att specificera känslornas budskap. Märker du de reaktioner känslorna ger i kroppen? Blir du varm, vill du le, värker det i magen eller stiger axlarna upp till öronen? Vilket slags känslor är det som kommer upp till ytan? Vilka andra reaktioner eller aktiviteter producerar känslorna?

Därefter kan du fundera på om känslan producerar nyttiga resurser eller aktiviteter som är lämpliga för situationen. Känslan kan inte tas bort, men i känslans eld behöver man inte nödvändigtvis slänga ny tändved. Känslan kan dämpas redan genom att specificera den eller så läggs det till nya känslor. Då är det viktigt att koncentrera sig på den känsla man undersöker och låta andra fara sin kos. Genom att undersöka bara en känsla märker man att man förstår mer generellt hur känslor uppkommer.

Uttrycka känslor

Baskänslor som inte uttrycks kan om de hålls igen omvandlas till irritation, vrede, raseri eller avundsjuka. Länge kvävda känslor kan uttrycka sig som spänning, depression, ängslan, ångest, bitterhet eller cyniskhet.

Vi kan dölja våra känslor och gömma dem bakom en mask av överdriven käckhet eller pigghet eller som arbetsnarkomani. Långvarig kvävning av känslor kan leda till fysiska eller psykiska besvär. Alkohol och droger, frosseri, shoppa över sina resurser eller självdestruktivt beteende är inga sätt att uttrycka positiva känslor. Konst, kultur, naturen eller motion kan vara en kanal till våra egna känslor och goda sätt att uttrycka oss själva.

Övning 1: Känslodagbok

Skriv dagbok om dina egna känslor i förhållande till sjukdomen till exempel under en vecka.

Studera dagboken och fundera:

  • Vilka känslor är det som återkommer? Varifrån väller de fram?
  • Vilka känslor tycker du är lätta? Vilka är svåra?
  • Vilket slags känslor är lätta att identifiera, erkänna eller uttrycka? Vilka känslor har du inte identifierat, erkänt eller uttryckt?
  • Vilka av dina känslor är egentligen tillbakahållna, omvandlade känslor?
  • Vad hjälper dig att uttrycka eller uppleva tillbakahållna, omvandlade känslor?

Övning 2: Kunskap om känslor

Om du vill veta mer om känslor, läs vidstående material och skriv upp vilka tankar och känslor de väcker.

Länkar och övningar:

Föregående sidaNästa sida

 


anpassing; krisreaktion; känslor; själlsyntasjukdom

Uppdaterad  14.5.2019 11.37