Till stöd för anpassningen

Chocktillståndet efter insjuknandet eller diagnosen följs av ett skede där man anpassar sig och accepterar att sjukdomen är en del av livet. Hur kan du själv bidra till anpassningen?

​​​​​​​Bli stark, inte förlamad

En människa kan ha levat länge med sin sällsynta sjukdom innan hon får en diagnos. Att hitta en diagnos är ingen självklarhet. Ibland går det inte ens att ställa en tydlig diagnos, eftersom det handlar om ovanliga och kanske till och med individuella sjukdomar.

Undersökningar och kartläggning av symtom ger dock ofta tillförlitlig information om situationen och livet med sjukdomen. Kartläggning av funktionsförmågan och förmågan att klara av vardagen blir då viktigare än själva diagnosen. Att leva med sjukdomen måste tränas upp steg för steg och de anvisningar man får måste anpassas till den egna livssituationen och de egna vanorna. Förståelse av sjukdomens natur och de dagliga behandlingsåtgärderna hjälper till att strukturera och acceptera situationen. Anpassningen går framåt en dag, en vecka och en månad i sänder.

Att bli förlamad och ständigt sörja över sjukdomen främjar inte anpassningen.

Egenmakt och behandlingsmotivation

I följande video berättar psykolog Minna Helkavaara om egenmakt och behandlingsmotivation. Videon är på finska.

 
 

Känslor, tankar och agerande

När du är sjuk och det inte finns någon förklaring till symtomen, är det många känslor som far omkring i sinnet och kroppen.

”Känslor av osäkerhet, rädsla, sorg, ilska... Irritation även mot vårdsystemet. Varför kan inte experterna svara? Varför är allt så svårt?" citerar psykolog Minna Helkavaara, HUS Psykiatri.

Om man tvingas vänta länge på diagnosen mojnar känslostormen i allmänhet. En utredning som håller på i oändlighet kan ta fram frustration, bitterhet och cyniskhet.

Ibland misstänker vårdgivarna att det finns en psykisk orsak bakom besvären eller vill skicka patienten till psykiatrin för mentalt stöd. Detta kan skapa besvikelse eller till och med kännas sårande.

”En del sjuka tycker att det är en lättnad att få möjlighet att samtala och få hjälp till exempel med att klara av smärtupplevelser”, berättar psykolog Helkavaara.

Orken ställs på prov om man ständigt åker in på nya undersökningar och provbehandlingar. Då är det viktigt att vårda sig om det grundläggande i livet: sova tillräckligt, röra sig och äta regelbundet och sköta sina mänskliga relationer – prata med släktingar och vänner även om annat än sjukdomen. Om humöret börjar dala är det ännu viktigare att sköta om det grundläggande.

Tankar, känslor och beteende hänger ihop med varandra. Positiva tankar ger positiva känslor och negativa tankar negativa känslor. Att fastna i ledsamma tankar ökar risken att bli deprimerad och förlamad. Genom ett enkelt test är det lätt att själv ta reda på om depressionen har fått grepp om sinnet.

Egenmakt är motsatsen till förlamning

”När man orkar gå framåt och agera, blir inte sjukdomen centrum för allt, fastän den ibland tar upp en stor del av koncentrationen och tankarna”, säger Helkavaara.

I sista hand börjar strävan mot egenmakt hos människan själv. När den egna viljan att gå vidare har tänts, är det också lättare för närstående att hjälpa till.

Stöd för att orka

För att bättre orka med vardagen kan det räcka med att granska de dagliga rutinerna och ändra dem så att de ökar välmåendet.

Verktyg för mentalt välmående

Det är bra att då och då se över hur det mentala välmåendet kan stöttas i vardagen. Även självanalys och granskning av de egna resurserna är nyttigt. Du hittar mycket material om stöd för mentalt välbefinnande i Psykportalen.

Egenvårdsprogrammet Verktyg för mentalt välmående

Prova på en uppfriskande stund i naturen, även om du inte kan komma ut.

Virtuella skogspromenader, video

Visste du att mindfullness är nyttigt för att hantera smärta och balansera humöret?

Tyyni – egenvårdsprogram för accepterande medveten närvaro

Verktyg för självvärdering

Om du funderar på hur du ska orka, testa Psykportalens tillförlitliga självvärderingsverktyg.

Självvärdering

Var får jag professionell hjälp?

Om du vill få möjlighet att tala med en yrkeskunnig person om hur du mår, be din behandlande läkare eller skötare om råd.

Bekanta dig med symtomnavigatorn och länkar till vård och tjänster i Psykportalen om du vill ha psykisk hjälp.

Sökning efter vård och tjänster i Psykportalen

Patientorganisationer och kamratstöd

När du får vetskap om din sjukdom, ta kontakt med en lämplig patientorganisation och fråga vilka tjänster de har att erbjuda.

Kamratstöd är hjälp och stöd som ges av personer som befinner sig i samma livssituation eller som har gått igenom en liknande kris som du. Det ges antingen organiserat eller i fri form. Kamratstödjarnas kompetens och kunskaper baserar sig på personlig erfarenhet. Av dem kan du ofta få en unik förståelse för din situation och tips om hur du klarar utmaningarna i vardagen.


Föregående sida

 


anpassing; patientorganisation; kamratstöd; egenmakt; diagnos

Uppdaterad  14.5.2019 11.57