Rädslor i samband med diabetes

​​​​​​​​​Rädsla är av en av människans negativa, men nödvändiga, grundkänslor. Syftet med rädsla är att skydda oss mot smärta och skador.

Du ska ta upp alla dina rädslor i samband med diabetes på din vårdenhet. Saklig information och lugna stressfria träffar t.ex. på diabetesskötarens mottagning hjälper dig att bli säkrare och att komma över dina rädslor.

Rädsla för hypoglykemi

Diabetiker kan ha tusentals lindriga anfall av hypoglykemi under sitt liv. Nya insulinsorter och ny behandlingsteknik (sensorer, pumpar) som minskar risken för blodsockerfall har avsevärt minskat förekomsten av allvarlig hypoglykemi, men trots det är det vanligt med rädsla för hypoglykemi. Upplevelsen av hypoglykemi varierar individuellt. I lindrigaste fall upplevs det som obehagligt, i värsta fall är upplevelsen skrämmande och livshotande. De fysiska symtomen på hypoglykemi kan vara liknande som de reaktioner som rädsla orsakar.

Upplevelsen av hypoglykemi varierar individuellt. I lindrigaste fall upplevs det som obehagligt, i värsta fall är upplevelsen skrämmande och livshotande. De fysiska symtomen på hypoglykemi kan vara liknande som de reaktioner som rädsla orsakar.

Det skrämmande med hypoglykemi kan vara symtomen, hur det inverkar på det egna beteendet, omgivningens attityd, att bli beroende av någon annans hjälp, bristen på kontroll och tanken att hypoglykemi kan leda till olyckor eller att man på grund av den t.ex. kan förlora sitt körkort. Rädslan för hypoglykemi kan också hänga samman med rädsla för döden. Ibland kan bara en väldigt negativ upplevelse av hypoglykemi vara traumatiserande och skapa en rädsla för att måsta erfara samma sak på nytt. Rädslan för hypoglykemi kan också bero på att man sett eller hört om någon annans erfarenhet av hypoglykemi.

Det är naturligt att vara rädd för att få hypoglykemi. Rädslan är till skada om den börjar störa eller dominera livet, t.ex. så att man hela tiden kontrollerar blodsockret, och när den börjar störa egenvården, så att man kontinuerligt håller blodsockret högt eller minskar på sin motion. Ibland kan också rädsla för hypoglykemi hos någon närstående till diabetikern störa behandlingen. Om man vänjer sig vid höga sockervärden kan det leda till symtom på hypoglykemi redan när blodsockret är på målnivån.

Den som lider av rädsla för hypoglykemi kan ha nytta av att i trygga förhållanden öva på situationer som kan öka risken för hypoglykemi, t.ex. motionspass. Också kontinuerlig sensorering hjälper till att identifiera situationer som ökar risken för hypoglykemi och därmed kan sensoreringen ge en större trygghetskänsla. Terapi på en professionell mottagning, och ibland också medicinering, kan hjälpa att övervinna sin rädsla.

Nålskräck

Det är naturligt att människan instinktivt vill undvika smärta och olika ingrepp där man sticker eller skär i huden, och vävnadsskador överlag. Nålskräck är en rätt så vanlig rädsla. Men nålskräck hindrar ofta egenvården och i så fall ger rädslan inte trygghet, utan den är till skada. Blotta tanken på en nål kan göra en nervös och åstadkomma starka emotionella och fysiska reaktioner.

Rädslan kan bero på många saker. Hos vissa reagerar kroppen lätt i stressande, obehagliga eller skrämmande situationer genom att pulsen höjs eller blodtrycket sjunker, vilket göra att man känner sig svag och svimfärdig, när blodet rinner ner i benen. Det att man förutser den här känslan ökar nålskräcken, vilket i sin tur kan leda till en ännu kraftigare reaktion vid injektionen. Till slut kan det vara svårt att urskilja vilkendera det egentligen är fråga om, rädsla för att svimma eller för sticket.

Nålskräcken kan också bero på man till följd av någon tidigare traumatisk upplevelse associerar nålar med starka negativa känslor, förutseende av smärta, till och med panik, från den ursprungliga upplevelsen. Ibland kan det räcka med att man har sett en annan människa uppleva smärta t.ex. vid ett ingrepp utfört av läkare. Nålskräcken kan också sammanhänga med tidigare erfarenheter av fysiskt tvång, där man blivit fasthållen eller något motsvarande. En situation som påminner om den ursprungliga kan automatiskt väcka känsligheten för smärta.

Om du lider av nålskräck kan det hjälpa dig att övervinna rädslan om en närstående, trygg person är närvarande, ni samtalar om ditt och datt för att ta bort uppmärksamheten från sticket samt att du förstår vilka orsaker ligger bakom din nålskräck. Du kan öka din känsla av kontroll genom att öva dig på avslappning som minskar känslan av smärta och lära dig korrekt injektionsteknik. Du kan också överväga psykoterapi, hypnoterapi eller medicinering för att komma över din nålskräck.

Negativa tankar och ältande av rädslan bara ökar skräcken. Om du bara kan, ska du istället för att förutse smärtan och rädslan fokusera dina tankar på hur injektionerna hjälper dig att sköta din hälsa och hur de skyddar dig mot saker som är mycket värre än nålsticket.

Nålskräck - övning 1

Den här övningen som tillfälligt höjer blodtrycket kan vara till hjälp för dig i att kontrollera ovan beskrivna fysiska reaktion och din rädsla.

Sätt dig i en bekväm ställning. Spänn musklerna i armarna, benen och överkroppen i 10–15 sekunder eller tills du blir röd i ansiktet. Låt musklerna slappna av i en halv minut och spänn dem sedan på nytt i 10–15 sekunder. Fortsätt så här till du har spänt och låtit musklerna slappna av 5 gånger.

Nålskräck - övning 2

Skriv en förteckning över de saker i samband med injektion som ger dig en skräckreaktion och poängsätt dem på en skala från 1 till 10 enligt hur skrämmande du upplever sakerna. 10 motsvarar maximal rädsla. T.ex. att tänka på injektion 3/10, att titta på en bild av injektion 4/10, att se på när någon annan tar en injektion 7/10, att ta en injektion 10/10. Börja med det som är minst skrämmande och utsätt dig för det. När ångesten ökar, försök att t.ex. med hjälp av övning 1 eller genom att andas lugnt få din kropp och ditt sinne att lugna sig. Fortsätt övningen tills ångesten lättar tydligt, slappna av och beröm dig själv för ditt mod. Gå vidare i ”skräckhierarkin” i din egen takt, skynda inte. Utsätt dig för din värsta rädsla först när du upplever att du klarar av de mindre skrämmande sakerna bättre.

Rädsla för följdsjukdomar

Rädsla för följdsjukdomar, som att förlora synen eller råka ut för amputation, är vanligt, trots att förekomsten av följdsjukdomar har minskat som resultat av att behandlingen utvecklats. Med bra vård och uppföljning kan följdsjukdomar förebyggas och redan uppkomna följdsjukdomars förlopp kan göras långsammare. Diabetiker måste utöver sin sjukdom och behandlingen som det kräver också kunna acceptera risken för följdsjukdomar och lära sig att leva med den. Realistisk information om resultaten från dagens behandlingar och diskussion med den egna diabetesskötaren och läkaren om tillräckligt god vård kan hjälpa till att kontrollera rädslan för följdsjukdomar.

Rädsla för följdsjukdomar kan också motivera till att sköta sig själv så bra som möjligt. Å andra sidan kan överdriven rädsla och långvarig oro vara utmattande och öka risken för vårdtrötthet och till och med depression. Du kan försöka få kontroll över överdriven rädsla genom att fokusera på sådant som är viktigt i livet och får dig att må bra. Metoderna för att klara sig över sina rädslor är individuella och någon kan bli av med sin rädsla genom att prata om den och möta sina känslor, medan någon annan lyckas bäst genom att fördjupa sig i sitt arbete och sina hobbyer.


Föregående sidaNästa sida

 


Uppdaterad  20.9.2019 13.37