Uppföljning och undersökningar för vuxna

​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​

Vikt

Det är bra att själv följa upp vikten, t.ex. en gång i veckan–en gång i månaden. Viktkontroll ingår också i bedömningen av hur läkemedelsbehandling och insulinbehandling fungerar. Vägning och vid behov mätning av midjemåttet gör man ca 1-4 gånger i året. Utifrån vikten och längden beräknas viktindexet BMI (Body Mass Index). BMI är vikten (kg) dividerad med längden (m) i kvadrat.

Blodsocker

Det rekommenderas att du inför besök på mottagningen gör intensivare blodsockerkontroll​ genom egenmätning från fingertoppen eller med sensor. Då ska du utöver blodsockret också anteckna vad du äter eller matens kolhydratmängd, insulindoser, motion och sådant som avviker från det normala, till exempel om du är sjuk.

Inför besöket på mottagningen eller distansträffen kan du ladda upp uppgifterna från din blodsockermätare, sensor eller insulinpump till en molnserver och vidare för vårdpersonalen på din diabetesmottagning att analysera.

Du kan kontrollera om din blodsockermätare är pålitlig hos diabetesskötaren med kontrollvätska eller på laboratoriet med ett kontrollprov.

Om du har insulinbristdiabetes ska du på mottagningen diskutera med din skötare eller läkare om ketonmätning behövs i ditt fall.

Sockerhemoglobinet HbA1c

Den långvariga sockerbalansen undersöks med HbA1c-provet som mäter hur mycket blodsocker binds vid proteinet hemoglobin i de röda blodkropparna. Blodprovet tas på laboratorium eller som snabbmätning på diabetesmottagning enligt dina behov 2–4 gånger i året. Resultaten från egenmätning av blodsocker eller kontinuerlig blodsockermätning bedöms på träffar eller genom distanskontakt enligt individuellt behov till exempel 2–4 gånger i året.

Injektionsställen

Injektionsställena för dem som använder insulin- eller annan injektionsbehandling kontrolleras minst en gång om året. ​

Blodtryck

Det är bäst att du också själv kontrollerar ditt blodtryck med egen mätare, i synnerhet om det har konstaterats vara högt eller om du använder blodtrycksmedicin. Lämpligt intervall för blodtrycksmätning är en gång i veckan–en gång månaden enligt individuellt behov.

Fettmetabolism

Det är typiskt för typ 2-diabetiker att det i samband med metabolisk syndrom förekommer låg andel gott HDL-kolesterol som skyddar blodkärlen. Samtidigt kan man konstatera att det finns fett i blodet, dvs. förhöjd mängd triglycerider, samt en omvandling av skadligt LDL-kolesterol till små täta fettpartiklar som binder sig vid blodkärlen.

För typ 1-diabetiker utvecklas de svåraste störningarna i fettmetabolismen vanligen i samband med njurproblem. Med övervikt och ökat midjemått kan man också då utveckla metabolisk syndrom med störningar i fettmetabolismen.

Fettmetabolismens värden fastställs årligen eller vid behov oftare, exempelvis vid bedömning av behovet att inleda läkemedelsbehandling och i uppföljningen efter att läkemedelsbehandlingen har börjat. Hos typ 1-diabetiker kan blodets fettvärden mätas på morgonen efter lätt morgonmål om det handlar om årsuppföljning. Om man däremot bedömer eventuellt behov av läkemedelsbehandling eller effekterna av inledd läkemedelsbehandling, är det bäst att göra undersökningen på morgonen efter 8 timmars fasta.

Målen för blodfetter hos diabetiker

”Gott” kolesterol, HDL-kol
Män över 1,1 / Kvinnor 1,3
​Fett i blodet, triglycerider
​Under 1,7
​”Ont” kolesterol, LDL-kol
Under 2,5 (vid kärlsjukdom, under 1,8)
​Helhetskolesterol, Kol
​Under 4,0–4,5


Njurfunktion

Kreatinhalten (S-Krea) som mäts från ett blodprov visar njurarnas förmåga att eliminera slaggprodukter. Hos vuxna kvinnor är värdet normalt under 90 mikromol/l och hos män under 100 mikromol/l. Högre värden tyder på nedsatt njurfunktion och kräver närmare undersökning.

Utöver njurfunktionen påverkas kreatinhalten av bl.a. personens muskelmassa och kreatin är överlag en okänslig mätare för njurkropparnas funktion. Därför rekommenderas att det årligen görs en bedömning av filtreringshastigheten i njurkropparna (glomerulus) (eGFR = estimated glomerular filtration rate).

Klassificering av njursvikt:

Skede
​Grad av njursvikt
​​eGFR (ml/min)
​1
​Normal
​> 90
​2
​Lätt
60-89​
​3
Måttlig
30-59​
​4
​Svår
15-29
​5
​Kräver dialysbehandling​​
< 50​

Undersökning av fötterna

​​Diabetikers fötter bör undersökas minst en gång i året. Grundläggande undersökning av fötterna kan enligt vårdenhetens avtalade praxis göras av diabetesskötare eller läkare eller fotvårdsproffs, dvs. fotterapeut/fotvårdare.

Läs me​r:

Undersökning av fötterna och riskfaktorer, Diabeteshuset.


Föregående sidaNästa sida

​ 


​​
 

Uppdaterad  11.6.2019 14.12