Varför mäts blodsockret?

För god vård av diabetes behövs kunskaper och färdigheter, lämpliga hjälpmedel och tålamod i vardagen. Målinriktad egenmätning av blodsockret spelar en central roll. De dagliga lösningarna och valen i insulinbehandlingen görs utgående från egenkontrollen.

​​​​​​​​​Dagens teknologi erbjuder olika möjligheter för egenmätning. Förutom traditionella blodsockermätare finns det numera glukossensorer med vilka det går att kontrollera vävnadssockret (glukoshalten i vävnadsvätskan som omger cellerna) under en viss period eller kontinuerligt. Den genomsnittliga långvariga sockerbalansen under cirka 8 veckor visas av de röda blodkropparnas glykosylering, dvs. sockerhemoglobinet HbA1c.

Du kan själv titta på de uppmätta blodsockervärdena eller resultaten från kontinuerlig blodsockerm​ätning och dela dem med din vårdplats med hjälp av olika appar. Rapporterna över resultaten kan läsas och analyseras på smarttelefon eller dator. Vissa sensorer larmar när blodsockret är för högt eller för lågt eller fungerar tillsammans med en insulinpump.

Du kan också kontrollera ditt blodsocker på traditionellt vis genom att skriva ner resultaten i ett uppföljningshäfte. När värdena och den använda behandlingen är korrekt antecknade, går det vanligen att snabbt få en uppfattning hur behandlingen fungerar.

Du planerar de individuella målvärden för blodsockret, uppföljningsmetoderna enligt den använda behandlingen, och hur ofta du ska mäta, tillsammans med din egen diabetesskötare och läkare. Målet är att du klarar dig bra i vardagen och att ditt blodsocker är på en trygg nivå på både kort och lång sikt.

Tolkning och användning av resultaten från blodsockermätningen är en viktig del av egenvård, i synnerhet när man har insulinbehandling. Det är ingen större idé med blodsockermätningar om resultaten inte utnyttjas i behandlingsbesluten. För att du ska kunna utnyttja mätningsresultaten behöver du återkommande vårdhandledning och samarbete med din diabetesskötare.​

Blodsockrets målvärden

Målet är att blodsockret ska vara på en så normal och riskfri nivå som möjligt. Det allmänna målet i vårdrekommendationen är:

  • på morgonen och före måltider samt på natten 4–7 mmol/l
  • efter måltider under 8–10 mmol/l

Individuella blodsockermål kan av olika orsaker avvika uppåt eller neråt från den allmänna rekommendationen.​

Exempelvis vid typ 2-diabetes som nyligen konstaterats vid screening strävar man efter normal blodsockernivå, d​vs. att hålla blodsockret före måltid under 6 mmol/l och efter måltid under 8 mmol/l. Å andra sidan om blodsockret har varit högt länge eller det är fråga om nyligen diagnostiserad typ 1-diabetes, är målet för insulinbehandlingen i det första skedet 8–10 mmol/l före måltider. Småningom under några veckor strävar man efter att nå nivån i den allmänna rekommendationen.

Om diabetikern har svårt att känna igen symtom på lågt blodsocker, eller hypoglykemi förekommer ofta trots ändrad behandling, kan målnivån vara lite högre än det normala, t.ex. 5–8 mmol/l före måltider. Vid planering av graviditet och under graviditet är målen striktare, med tanke på det kommande barnets välmående.

Föregående sidaNästa​ sida

 


​​
 
Uppdaterad  27.5.2019 7.51