Sjukdagar

​​​​​

Feber- och infektionssjukdomar ökar utsöndringen av stresshormoner och behovet av insulin. Hos en frisk människa ökar insulinutsöndringen och blodsockret hålls normalt vid sjukdom, men hos diabetiker stiger blodsockret och också ketoner kan förekomma i blodet och urinen.

Allmänna vårdriktlinjer

Det är viktigt att du tar ditt insulin och andra mediciner fastän maten inte smakar.

Det är viktigt att du tar ditt insulin och andra mediciner fastän maten inte smakar. Av tablettläkemedlen avbryts metformin och glukoshämmare (SGLT2-hämmare) under allvarlig febersjukdom, diarré eller sjukdom som försvagar allmäntillståndet.

Du ska själv mäta blodsockret oftare än vanligt och utgående från värdena bedömer du behovet av extra medicinering.

Om du har typ 1-diabetes och blodsockret flera gånger är över 14 mmol/l, ska du också kontrollera ketonämnen i blodet.

Om du har typ 1-diabetes och blodsockret flera gånger är över 14 mmol/l, ska du också kontrollera ketonämnen i blodet.

Vid feber är det viktigt att dricka tillräckligt för att förhindra vätskebrist. Högt blodsocker ökar urinutsöndringen och sjukdom (framför allt feber) ökar svettningen och kroppen torkar ut. Vuxna som är sjuka ska dricka minst 1,5–2 liter vätska (t.ex. mineralvatten, utspädd juice, soppa) för att förhindra vätskebrist. Lämpliga portioner är t.ex. 1–2 deciliter i timmen.

Det är också viktigt att få i sig kolhydrater, fastän maten inte smakar eller man kräks. Rekommendationen är att ta minst 150 gram kolhydrater i någon form om dagen vid sjukdom. Flytande mat, som bär- och saftsoppa, fil, yoghurt, glass, läs eller saft, smakar oftast bäst.

Insulinbehandlad diabetes

Alla diabetiker som använder insulin ska ha individuella instruktioner för dosering av extra insulin om de är sjuka. Feber- och infektionssjukdomar kan till och med fördubbla insulinbehovet.

Målet vid egen mätning av blodsockret när man är sjuk är 8–10 mmol/l. Om blodsockret är över 10 mmol/l tas extra insulin enligt de individuella instruktionerna.

Vid magsjuka med kräkningar och diarré störs upptagningen av kolhydrater, så därför kan det vara skäl att minska på mängden kortverkande insulin som injiceras före måltid. Långtidsverkande basinsulin ska alltid injiceras, fastän man äter mindre. Dosen kan vid behov minskas 20–30 % enligt värdena från egenmätningen.

När ska jag söka vård?

Det är skäl att söka vård i följande situationer:

Om blodsockret är klart förhöjt (över 14 mmol/l) och det inte sjunker trots dosering av extra insulin, ska du kontakta din egen vårdenhet eller åka in till jouren.

Om du börjar må sämre och ingen mat eller dryck hålls i dig, ska du söka vård oavsett tid på dygnet.

Om du har mycket ketoner i blodet (över 3 mmol/l) och du inte lyckas få dem att gå ner inom ett dygn.


Föregående sidaNästa sida

​ 


​​
 
Uppdaterad  27.5.2019 7.51