I insjukningsskedet kan den rätta diabetestypen bestämmas utifrån personens symtom, insjukningsålder, sjukdomsbild, släkthistoria och grundläggande blodprover samt hur man svarar på behandlingen. Diagnosen kan bestämmas noggrannare med hjälp av antikroppsundersökningar på blodet och genom att ta reda på hur bukspottkörteln utsöndrar insulin.​

Gränserna för typ 1- och typ 2-diabetes är inte alltid tydliga hos vuxna; hos vissa personer konstateras drag av bägge typer.

Typ 1-diabetes beror på en inflammation i betacellerna i bukspottkörtelns cellöar som producerar insulin, vilket leder till att cellernas funktion och den tillhörande insulinproduktionen stegvis upphör. Vård sker genom att ge ersättande insulin åt patienten.

LADA LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) är en insulinbristdiabetes som utvecklas långsamt hos vuxna. LADA påminner till en början om typ 2-diabetes, men insulinbristen utvecklas snabbare än hos dem som har typ 2-diabetes.

Typ 2-diabetesär oftast en del av en mer omfattande störning i ämnesomsättningen, det vill säga metabolt syndrom. Övriga kännetecken på metabolt syndrom är bukfett, fettlever, förhöjt blodtryck samt förhöjda fettvärden i blodet och sänkt gott HDL-kolesterol.

Diabetes som beror på bukspottkörtelsjukdom leder till olika grader av insulinbrist, som behandlas med tabletter eller insulin.

MODY-diabetes är en ärftlig diabetestyp som har många undertyper. För vissa räcker det med diabetes och motion som vård, medan en del behöver diabetestabletter eller insulinbehandling.

Graviditetsdiabetes (kallas även för gestationsdiabetes) betyder förhöjt blodsocker, som konstateras första gången under en graviditet. Insulinbehovet ökar till följd av graviditetshormoner och viktökning. Graviditetsdiabetes diagnostiseras med hjälp av sockerbelastningstest.

Diabetes kan vara förknippat med plötsliga eller långvariga komplikationer, det vill säga följdsjukdomar.  Akuta komplikationer är för lågt blodsocker, det vill säga hypoglykemi, och för högt blodsocker, det vill säga hyperglykemi, samt syraförgiftning, det vill säga ketoacidos.

Långvariga komplikationer är diabetesrelaterad ögonsjukdom, det vill säga retinopati, nervsjukdom, det vill säga neuropati, och njursjukdom, det vill säga nefropati, samt problem med fötterna. Diabetes ökar även risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar (hjärtinfarkt, cirkulationsstörningar i hjärnan, cirkulationsstörningar i fötterna) två till fyra gånger samt mun- och tandinflammationer.

Långvariga följdsjukdomar utvecklas långsamt under flera år eller årtionden. De beror i första hand på ett långvarigt förhöjt blodsocker. Ju högre blodsockret i genomsnitt är, desto större är risken för följdsjukdomar. Även förhöjt blodtryck, kolesterol och rökning ökar risken för följdsjukdomar, särskilt hjärt- och kärlsjukdomar.