Mammans övergripande tillstånd följs upp på mödrapolikliniken med olika blod- och urinprover. Med dessa vill man säkerställa moderns och fostrets välbefinnande. Blodbilden (till exempel hemoglobin) samt sockerhemoglobinet HbA1C följs i regel upp med fyra veckors mellanrum. Ur blodprover följer man med förekomsten av protein och eventuella tecken på urinvägsinfektion.

Fostrets tillväxt och mående följs upp på olika sätt under graviditeten. CTG (kardiotokografi), det vill säga uppföljning av fostrets hjärtljud, ultraljudsundersökning och flödesmätning i navelsträngens blodkärl är metoder för att följa upp hur fostret växer och mår samt hur moderkakan fungerar. Om fostret utsätts för högt blodsocker accelererar tillväxten, varvid fostrets välmående kan riskeras, men ibland kan tillväxten även vara otillräcklig.

Under slutet av graviditeten får mamman handledning i hur hon regelbundet ska räkna fostrets rörelser.

Undersökningar av fostervattnet hjälper till när man ska bedöma fostrets beredskap för födsel, om man är tvungen att sätta igång förlossningen i förtid. För att öka fostrets bered​skap för födsel, det vill säga göra lungorna mogna, används behandling med kortisoninjektioner. Kortisonet höjer insulinbehovet kraftigt, varvid man vid behandling på avdelning ofta även använder sig av intravenös insulinbehandling.