Den som har diabetes går under hela graviditeten på tät uppföljning på mödrapolikliniken. Lågt blodsocker är typiskt i början av graviditeten. När man lider av graviditetsillamående ska man vara försiktig med insulindoseringen och matvalen ska koncentreras till sådan mat som smakar.

Insulinbehovet börjar öka från och med graviditetsveckorna 20–24. De ökade insulinmängderna påverkas av graviditetshormoner, som gör att insulinet inte verkar lika effektivt som tidigare. Insulinbehovet är som störst under graviditetsveckorna 28–32. Mot slutet av graviditetstiden sker uppföljningsbesöken varje vecka.

Målet för blodsockret är vid egna mätningar 4–6 mmol/l före måltid och 6–8 mmol/l efter måltid. Blodsockret efter måltid mäts två timmar efter varje huvudmåltid, utom från graviditetsvecka då det är 1,5 timmar efter måltid och från graviditetsvecka 26 en timme efter måltid.

Blodsockret får inte vara för högt under graviditeten, eftersom fostret då växer sig skadligt stort i livmodern. Lämplig näring och motion är en viktig del av behandlingen. En lämplig mängd kolhydrater och kost av rätt kvalitet (långverkande kolhydrater och fibrer) gör att insulinbehovet ökar mindre.

De som har typ 1-diabetes måste repetera hur man mäter och tolkar ketonämnen, eller lära sig det om det inte är bekant från förut. Syraförgiftning det vill säga ketoacidos som utvecklas vid insulinbrist kan förkomma redan vi måttligt förhöjda blodsockervärden under graviditeten dvs. vid lägre blodsockervärden än normalt.