Obstruktiv artärsjukdom i benen

​​​​​​​​

Förträngning av de artärer som leder till benen är en vanlig manifestation av artärsjukdom. Aortan delar vid midjan upp sig i två höftartärer som fortsätter som lårartärer och vidare som mindre artärer i vaderna. Förträngningar någonstans i dessa artärer förhindrar blodcirkulationen och orsakar symtom på syrebrist. Lindrig syrebrist är ofta helt symtomfri om personen rör sig bara lite. Om ett fotsår läker dåligt är det ofta syrebrist som är orsaken.

Riskfaktorer

Diabetes och en hög blodsockernivå accelererar obstruktioner (förträngning) i artärerna.

Den främsta riskfaktorn för artärsjukdom i benen är rökning. Rökningsmängden i askår (ett askår = daglig tobakskonsumtion i antal askar * år som personen rökt) har en tydlig koppling till hur svår sjukdomen är, risken för amputation, risken för tilltäppning av blodkärlstransplantat samt dödsrisk.

Symtom

Fönstertittarsjuka

  • är det vanligaste symtomet på artärsjukdom i benen, och beror på syrebrist i benmusklerna vid ansträngning
  • är ett tillstånd där gång orsakar så svår smärta i benen att man måste stanna upp em​ellanåt
  • smärtan förekommer oftast i vaderna, men den kan även förekomma i låret och sätesmuskeln
  • symtomet återkommer i regel på samma sätt, det vill säga smärta i ena eller båda benen tvingar personen att stanna eller minska på farten
  • smärtan försvinner i regel inom 5–15 minuter efter att man stannat, men återkommer om man fortsätter att gå
  • smärtan förvärras om man har bråttom eller ska gå i uppförsbacke
  • symtomet börjar aldrig vid vila.

Symtom på fönstertittarsjuka kan vid sidan av artärsjukdom bero på en avvikande funktion i till exempel ryggen, höfterna, knäna och de perifera nerverna, till exempel att en nerv är i kläm.

Fönstertittarsjukan i sig är inte särdeles farlig. Hos de flesta hålls symtomen oförändrade eller kan rentav lindras med tiden. Symtomet på fönstertittarsjuka är dock ett tecken på en generaliserad artärsjukdom. Artärsjukdom i benen är förknippad med en stor risk för hjärt- och hjärninfarkt.

Svår syrebrist i benet, det vill säga kritisk benischemi

  • vävnadsskada och vilosmärta i foten eller ibland vaden som beror på syrebrist
  • vilosmärta, oläkt sår eller kallbrand är tecken på kronisk kritisk ischemi, risk för förlust av extremitet och alltid på en generaliserad artärsjukdom
  • vilosmärtan framträder på natten i liggande läge
  • smärtan lindras av att hålla foten hängande nedåt, sitta eller stiga upp och stå.

Kritisk ischemi i benet hos diabetiker är ofta smärtfri på grund av den nervskada (neuropati) som diabetes ofta är förknippad med. Om ett fotsår läker dåligt är det ofta kronisk ischemi som är orsaken.

I värsta fall kan obstruktiv artärsjukdom i benen leda till kritisk syrebrist i benet, som kan leda till amputation av vaden eller låret om den inte behandlas. Behandling i tid är viktigt för prognosen.

Årligen måste amputation göras åt cirka 1 200 finländare. Av dem som lider av kritisk ischemi har varannan diabetes.

Diagnos

Läkaren kan identifiera en artärsjukdom genom att känna på pulsen i artärerna i vristen. Minsta lilla osäkerhet gällande pulsen bekräftas genom att mäta förhållandet mellan det systoliska blodtrycket i vristen och överarmen (ABI = Ankle Bracial Index) med en liten doppler-ultraljudsmätare (penndoppler).

Fötternas prestationsförmåga kan även bedömas med ett löpbandstest, där ABI-mätningen görs vid vila och efter ansträngning. Om ABI-värdena minskar efter ansträngningen är det ett tecken på störningar i benens blodcirkulation och en obstruktiv artärsjukdom.

Avbildningsundersökning av blodcirkulationen görs inom specialsjukvården när man planerar reparativ kärlkirurgi eller ballongvidgning.

Behandling

Vid behandling av artärsjukdom i benet är det viktigt att man inte röker, får bra behandling för kolesterol, blodtryck och diabetes samt motionerar. Läkemedelsbehandling görs med acetylsalicylsyra, som ska förebygga blockeringar av blodkärlen.

Fönstertittarsjuka behandlas primärt med regelbunden motion. Under träningen

  • går man till smärtan är måttlig
  • vilar tills smärtan lindras
  • går man åter tills man når nivån för måttlig smärta
  • upprepar man detta så många gånger som möjligt under 30–60 minuter.

Handledd motion har konstaterats förlänga den smärtfria promenadsträckan. Det gör även stavgång som samtidigt förbättrar träningsuthålligheten.

Om man inte uppnår resultat med livsstilsförändringar och medicinering och fönstertittarsjukan fortfarande är en risk för arbets- eller funktionsförmågan, kan man inom den kärlkirurgiska specialsjukvården göra en bedömning av ingripande eller operativ behandling. Först utreds det hur svår syrebristen i benen är. Vid svår artärsjukdom i benet är det viktigt att man lyckas undvika amputation genom att förbättra blodcirkulationen. Det görs kirurgiskt antingen genom att förbikoppla blockeringen i artären med ett bypass-transplantat eller genom att vidga förträngningen eller blockeringen med en intravaskulär ballongkatet​er.

 På annat håll i Hälsobyn

Läs mer om fönstertittarsjukan​ från Blodkärlshuset.fi sidor.



Föregående sidaNästa sida

 


 
Uppdaterad  5.8.2019 12.24