Hjärtsvikt

Hjärtsvikt betyder att hjärtmuskeln inte kan sköta sin uppgift som normalt, det vill säga pumpa ut tillräckligt med blod för kroppens behov.

​​​​​Hjärtsvikt är vanligare bland diabetiker än hos andra. Av de patienter med hjärtsvikt som behöver vård på sjukhus har var tredje diabetes.

Hjärtsvikt är ett syndrom

Hjärtsvikt är inte i sig en självständig sjukdom, utan ett syndrom som kan bero på flera olika hjärtsjukdomar. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är kransartärsjukdom, hjärtinfarkt och högt blodtryck.

Vid hjärtinfarkt lider en del av hjärtmuskeln av vävnadsdöd och ersätts med bindväv, vilket gör att detta område inte kan dras samman och delta i pumpfunktionen. Vid förhöjt blodtryck blir hjärtmuskeln först tjockare och sedan stelare under årens lopp, vilket sänker dess pumpförmåga.

Diabetesorsakad hjärtmuskelsjukdom

Diabetes kan under årens lopp även påverka de små blodkärlen i hjärtat och hjärtmuskelcellernas funktion vilket leder till självständig hjärtsvikt. Då rör det sig om en diabetesorsakad hjärtmuskelsjukdom. Ofta lider diabetiker av samtidig kransartärsjukdom. Dessutom kan en för hög blodsockernivå öka förekomsten av hjärtsvikt.

Symtom

Andnöd som uppstår i samband med kroppslig ansträngning och att man lätt blir trött kan vara tecken på hjärtsvikt.

Vid lindrig hjärtsvikt känns andnöden endast när man går i uppförsbacke, medan man kan få andnöd även på jämn mark när hjärtsvikten förvärras.

Andnöden beror på blodansamling i lungorna, då det försvagade hjärtat inte orkar pumpa blodet från lungorna vidare i tillräcklig utsträckning. Vid svår hjärtsvikt förvärras andnöden ofta när man ligger och lättar när man sitter. Liggande är ofta förknippat med torr ”hjärthosta”. Samtidigt går man upp i vikt till följd av vätskeansamling.

Om hjärtats vänstra kammare plötsligt förlorar sin pumpförmåga leder det till lungödem, där andnöden försvåras snabbt och är svår även vid vila. Tillståndet är livsfarligt och kräver omedelbar behandling på sjukhus.

Om hjärtats högra halva är försvagad, är typiska symtom svullna vrister och vader och slutligen även svullnad på övre delen av magen. Detta beror på ansamling av vätska i vävnaderna.

Konstaterande och behandling

Hjärtsvikt konstateras utifrån typiska symtom, hjärtfilm, hjärtröntgen (thorax-bild) och ultraljudsundersökning av hjärtat.

Vid hjärtsvikt är hjärtfilmen och thorax-bilden sällan helt normala. Oftast behövs även laboratorieprover.

Vid behandlingen av hjärtsvikt strävar man efter att påverka grundorsaken. Förhöjt blodtryck kan behandlas effektivt. Kransartärsjukdom kan ofta behandlas med läkemedel och i vissa fall med ballongvidgning eller bypass-operation.

Hjärtsvikt behandlas med läkemedel, där de viktigaste är vätskedrivande mediciner (diuretika), ACE-blockerare eller ATR-hämmare samt betablockerare. Vid sidan av läkemedelsbehandling är även viktkontroll, måttlig alkoholkonsumtion och en hjärtvänlig kost med låg salthalt viktigt.

På annat hå​ll i Hälsobyn

Läs mer om hjärtsvikt (Sydänsairaudet, på finska)


Föregående sidaNästa sida

 


Uppdaterad  11.6.2019 13.44