Andnöd som uppstår i samband med kroppslig ansträngning och att man lätt blir trött kan vara tecken på hjärtsvikt.

Vid lindrig hjärtsvikt känns andnöden endast när man går i uppförsbacke, medan man kan få andnöd även på jämn mark när hjärtsvikten förvärras.

Andnöden beror på blodansamling i lungorna, då det försvagade hjärtat inte orkar pumpa blodet från lungorna vidare i tillräcklig utsträckning. Vid svår hjärtsvikt förvärras andnöden ofta när man ligger och lättar när man sitter. Liggande är ofta förknippat med torr ”hjärthosta”. Samtidigt går man upp i vikt till följd av vätskeansamling.

Om hjärtats vänstra kammare plötsligt förlorar sin pumpförmåga leder det till lungödem, där andnöden försvåras snabbt och är svår även vid vila. Tillståndet är livsfarligt och kräver omedelbar behandling på sjukhus.

Om hjärtats högra halva är försvagad, är typiska symtom svullna vrister och vader och slutligen även svullnad på övre delen av magen. Detta beror på ansamling av vätska i vävnaderna.

Hjärtsvikt konstateras utifrån typiska symtom, hjärtfilm, hjärtröntgen (thorax-bild) och ultraljudsundersökning av hjärtat.

Vid hjärtsvikt är hjärtfilmen och thorax-bilden sällan helt normala. Oftast behövs även laboratorieprover.

Vid behandlingen av hjärtsvikt strävar man efter att påverka grundorsaken. Förhöjt blodtryck kan behandlas effektivt. Kransartärsjukdom kan ofta behandlas med läkemedel och i vissa fall med ballongvidgning eller bypass-operation.

Hjärtsvikt behandlas med läkemedel, där de viktigaste är vätskedrivande mediciner (diuretika), ACE-blockerare eller ATR-hämmare samt betablockerare. Vid sidan av läkemedelsbehandling är även viktkontroll, måttlig alkoholkonsumtion och en hjärtvänlig kost med låg salthalt viktigt.