Autonom neuropati

Det autonoma nervsystemets uppgift är att reglera organens funktion och anpassa dem till olika livssituationer.

​​​​​​​​​​​​​Det autonoma nervsystemet står utanför viljans kontroll. Vid misstanke om autonom neuropati spelar personens symtom en viktig roll. Man kan själv kartlägga sina symtom och ta med sig symtomblanketten till diabetesmottagningen.

För att konstatera autonom neuropati behövs utöver klinisk undersökning av läkare ibland även specialundersökningar, som främst används för att utesluta någon annan orsak till symtomet.

Störning i hjärtats och blodomloppets nervfunktion

Symtom på autonom neuropati i blodomloppet är tät puls, dålig ansträngningstålighet och sänkt blodtryck när man stiger upp (så kallad ortostatisk hypotension). Neuropati i blodomloppet är oftast länge symtomfri. Med noggranna undersökningar kan man redan i den symtomfria fasen upptäcka till exempel mindre normal pulsvariation.

Regleringen av blodcirkulationen undersöks på mottagningen med så kallat ortostatiskt prov.

Ortostatiskt prov

Blodtrycket och pulsen mäts först när personen sitter och sedan under några minuter när personen står. Om det systoliska blodtrycket (=övertrycket) sjunker med över 20 millimeter kvicksilver när man står, rör det sig sannolikt om autonom neuropati i blodomloppet.​

Undersökning av det autonoma nervsystemet

I oklara fall kan man på sjukhuset genomföra ett undersökningspaket på det autonoma nervsystemet.

Autonom neuropati i blodomloppet är förknippad med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det viktigt att förebygga neuropati genom att hålla blodsockret på en bra nivå.

Om symtomet är sänkt blodtryck på grund av autonom neuropati, är det viktigt att läkaren noggrant bedömer vilken medicinering som påverkar blodtrycket. Man kan själv lindra symtomen genom att stiga upp långsammare och använda stödstrumpor. I svårare fall kan man använda blodtryckshöjande läkemedel.

Störningar i mag-tarmkanalens nervfunktion

Störningar i mag-tarmkanalens nervfunktion kan skada vilken del av tarmsystemet som helst. Vid neuropati i mag-tarmkanalen rör sig inte födan framåt i tarmsystemet som normalt. Magbesvär hos diabetiker kan även bero på andra orsaker än neuropati. Därför utreds magbesvär på samma sätt som hos alla andra.

Fördröjd magsäckstömning, det vill säga gastropares

Vid gastropares eller neuropati i magsäcken orsakas symtomen av att magsäcken töms fördröjt. Typiska symtom är värk i övre delen av magen, svullnad, snabb mättnadskänsla, kräkningar och illamående, men ibland kan gastropares även vara symtomfri. Ibland kan symtomen uppträda periodvis med symtomfria perioder emellan.

Ibland är oförklarlig hypoglykemi det enda tecknet på gastropares.Orsaken är att måltidsinsulinet börjar verka innan måltidens kolhydrater har hunnit gå vidare från den långsamma magsäcken.

Vid utredning av symtomen är det viktigt att utesluta andra sjukdomar i mag-tarmkanalen med hjälp av endoskopi. Som fortsatt undersökning kan man undersöka magsäckens tömningshastighet med isotop-, det vill säga gammafotografering av magfunktionen). Det viktigaste i behandlingen är en bra blodsockerbalans samt kostrådgivning. Som behandling rekommenderas sex små måltider om dagen med bara lite fett och fibrer. Näringsämnena bör finfördelas och tuggas väl. Det finns vissa läkemedel för symtomatisk behandling​.

Kostbehandling vid gastropares

Vid gastropares används en kostbehandling där man undviker man svårsmält mat. Sådan mat omfattar livsmedel med en hård eller seg yta eller en trådig och fiberhaltig struktur.

Kosten väljs enligt principerna för en mjuk kost. Livsmedlen kan bearbetas så att de lämpar sig för kosten till exempel genom att skala, finriva, tillreda eller mosa dem. Universalregeln är att maten har rätt struktur om man vid behov kan finfördela den med gaffel. Vid val av kost behövs handledning av näringsterapeut.

Exempel på svårsmält mat:

  • stora råkost- eller salladsportioner
  • vindruvs-, plommon- och tomatskal
  • hinnor i citrusfrukter
  • torkade frukter och bär
  • segt eller torrt kött
  • hårdstekt yta på ugnslådor eller hård skorpa på bröd
  • hela korn, frön, nötter, kli
  • svampar

Diabetesdiarré och -förstoppning​

Neuropati kan orsaka antingen diarré eller förstoppning. Å andra sidan är benägenheten att få diarré eller förstoppning vanligt, vilket betyder att det inte alltid går att avgöra om de beror på diabetes eller något annat. Utredningen av symtomen kräver ofta olika undersökningar, såsom uteslutning av funktionsstörningar hos sköldkörteln och celiaki med laboratorieprover och vid behov endoskopi. Det finns symtomatiska läkemedelsbehandlingar för autonom neuropati i mag-tarmkanalen.

Störningar i urin- och könsfunktionerna

Symtom på autonom neuropati kan vara olika störningar i urinblåsans funktion. Då känner personen eventuellt inget urineringsbehov även om blåsan är fylld. När man urinerar kan blåsan eventuellt tömmas endast delvis. Vid symtom i urinvägarna behövs ofta fortsatta urologiska undersökningar. Om man inte kan urinera normalt, kan man behöva intermittent kateterisering av urinblåsan.

Erektionsstörningar kan delvis bero på neuropati, men orsaken till störningen beror ofta ytterligare urologiska undersökningar. Det är viktigt att berätta om eventuella erektionssvårigheter på mottagningen. Behandling kan ske med läkemedel, men först strävar man efter att ta redan på orsaken.

Svettproblem

Det autonoma nervsystemet reglerar även svettkörtlarnas funktion. Störningarna kan minska svettutsöndringen eller rentav öka den i vissa situationer.

​Vid neuropati i benen torkar fötternas hud ofta på grund av försvagad svettproduktion. Dessutom kan det förekomma överdriven svettning kring huvudet som svettattacker, särskilt i samband med måltid.

Föregående sidaNästa sida

​ 


​​
Uppdaterad  27.5.2019 7.49