Celiaki är en autoimmun sjukdom som orsakas av proteinet gluten som förekommer i vete, råg och korn. Hos personer med ärftligt anlag skadar gluten cellerna i den slemhinna som invändigt täcker tunntarmen. Till följd av detta förstörs luddet i slemhinnan, varvid upptagningen av näringsämnen blir nedsatt.
Ungefär 10-20% av människor med celiaki lider även av utslag som kallas hudceliaki (Dermatitis herpetiformis).
Förekomsten av diagnostiserad celiaki i Finland är 0,7 %, men baserat på screeningar förekommer sjukdomen hos cirka 1 % av barn, 2 % av vuxna och rentav 2,7 % hos äldre.
Celiaki konstateras hos cirka 10 procent av första gradens släktingar till personer som lider av celiaki. Till riskgruppen hör även andra som lider av autoimmuna sjukdomar. Bland barn med typ 1-diabetes konstateras celiaki hos cirka 10 %, och bland dem som insjuknar i vuxen ålder är siffran 2–5 %. Ett blodprov för screening för celiaki görs vanligtvis när typ 1-diabetes diagnostiseras. Hos barn tas sedan celiaki kontrollprov årligen, för vuxna mer sällan, ungefär vart femte år.
Celiakisymtom
Celiakisymtomen är oftast mycket lindriga och kan påminna om symtomen på känslig tarm (IBS).
- Kronisk diarré eller lös avföring
- Gasbesvär
- Viktnedgång
- Långsammare tillväxt hos barn
- Järnbristanemi som beror på störningar i upptagningen
- Mer sällan brist på B12-vitamin
- Rubbat upptag av kalcium kan även leda till osteoporos
Konstaterande av celiaki
- För att konstatera celiaki bör testerna göras under intag av en diet som innehåller gluten.
- Den primära analysen för misstänkt celiaki är att bedöma mängden av vävnadstransglutaminas-antikroppar (S-tTGAbA) i blodet. Betydande mängd (> 10 gånger den övre referensgränsen) är en stark indikation på celiaki.
- I oklara fall kan man ytterligare genom blodprov analysera antikroppar som är mycket specifika för celiaki. Om de är positiva, kan en celiaki diagnos göras utan tunntarmsbiopsi.
- Ifall blodproven inte ger positiva resultat men det ändå finns en stark misstanke om celiaki, görs diagnosen i samband med biopsi av tunntarmen.
Celiakiuppföljning
Om mängden celiakiantikroppar som mäts i blodet sjunker, antyder det att personen noga följer en glutenfri kost. Antikroppar räcker till som uppföljning av celiaki hos personer med lindriga symtom. Hos personer med svåra symtom och vars tarmludd skadats mycket, försäkrar man sig om att situationen har korrigerats genom att ta ett nytt vävnadsprov från tunntarmen inom 1–2 år efter att kostbehandlingen har påbörjats. Uppföljning görs på den enhet som ställt diagnosen tills effekten av kostbehandlingen har säkerställts. Därefter kan uppföljningen överföras till primärvården.
Celiaki behandlas med en livslång glutenfri kost, där man utelämnar vete, råg och korn samt produkter tillverkade av dessa. Vid sjukdomsdebuten och vid behov även senare ger en näringsterapeut individuell handledning i hur kosten ska genomföras.
Föregående sidaNästa sida