I binjurebarken produceras kroppens stress- och salthormoner, dvs. kortisol och aldosteron, samt små mängder dehydroepiandrosteron (DHEA) som har samma inverkan som manligt könshormon. Vid Addisons sjukdom börjar kroppen producera antikroppar mot cellerna i binjurebarken. Det leder till att cellerna som producerar kortisol och aldosteron småningom förstörs och därmed utvecklas underfunktion i binjurebarken. I Finland diagnostiseras sjukdomen hos cirka 50–70 nya patienter årligen.

Som följd av brist på de livsviktiga hormonerna kortisol och aldosteron försämras kroppens prestationsförmåga allvarligt. Ibland kan sjukdomen börja som ett plötsligt kristillstånd, en chock, som kännetecknas av lågt blodtryck, kräkningar, magsmärtor och medvetandestörningar.

Addisons sjukdom behandlas med ersättning av de hormoner som saknas, alltså vanligen med hydrokortison och fludrokortison i tablettform. Hydrokortison doseras så att det liknar normal utsöndring av kortisol, vanligen i tre, ibland två doser i dygnet. Hydrokortisontabletter används bara för att ersätta hormonet som saknas, alltså som hormonersättningsbehandling. Det är alltså inte kortisonbehandling med större doser, som innebär läkemedelsbehandling vid infektioner eller andra sjukdomar. I stresslägen, som vid hög feber, dubbleras hydrokortisondosen. Vid uppkastningar, uttorkning, akuta krissituationer och operationer måste hydrokortison ges intravenöst eller intramuskulärt.

Hos diabetiker kan obehandlad Addisons sjukdom leda till nattlig hypoglykemi, alltså att blodsockret sjunker för lågt under natten. Vid diabetikernas årskontroller uppföljs natrium- och kaliumvärdena samt blodtrycket, eftersom avvikelser i dessa kan vara tecken på Addisons sjukdom. Exaktare hormonnivåer mäts i fortsatta undersökningar.

Mot slutet av graviditeten ökas hydrokortisondosen och ibland också fludrokortisondosen något hos kvinnor med Addisons sjukdom.

​​​	Läs mer om Suomen Endokrinologiayhdistys r.y (på finska)​