Olika former av retinopati

​​​​​​

​​Diabetesretinopati klassificeras utifrån hur svåra förändringarna är och var de är belägna i mild​ , måttlig och svår bakgrundsretinopati samt svårare, det vill säga proliferativ retinopati. Förändringar i ögonbottnens område för skarpt seende kallas för makulopati, som kan vara förknippad med alla ovan nämnda svårighetsgrader av retinopati.

Bakgrundsretinopati

En hög blodsockerhalt kan orsaka strukturella och funktionsmässiga störningar i blodkärlen i näthinnan. Mikroaneurysmer, det vill säga utbuktningar på fina blodkärl, kan ses som små prickar på ögonbottnen, och de ses även vid ögonbottenfotografering. Om endast mikroaneurysmer konstateras i ögonbottnen är det frågan om mild bakgrundsretinopati. I detta skede är synen inte hotad, och ögonbottnen kräver ännu ingen behandling. Enskilda mikroaneurysmer kan med tiden försvinna när blodsockerbalansen förbättras. 

Bilden visar lätt bakgrundsretinopati med mikroaneurysmer.

Om den höga blodsockerhalten pågår längre kommer blodkärlen i näthinnan att skadas ytterligare och man kan i ögonbottnen vid sidan av mikroaneurysmer se små blödningar och proppar, fettansamlingar och svullnad, varvid det rör sig om måttlig bakgrundsretinopati. Dessa förändringar kräver ingen behandling och en del av förändringarna vid bakgrundsretinopati kan med tiden försvinna av sig själva.

Bilden visar måttlig bakgrundsretinopati: mikroaneurysmer, blödningar och lipidansamlingar.

När bakgrundsretinopatin fortskrider kan man på näthinnan även konstatera mer omfattande fläckvisa läckage, avvikande nätverk av fina blodkärl (IRMA), varierande tjocklek hos venerna och lokalt tilltäppta blodkärlsområden. Då rör det sig om svår bakgrundsretinopati. Om man i ögonbottenbilderna eller vid ögonläkares undersökning konstaterar rikligt med förändringar förknippade med svår bakgrundsretinopati, kan man överväga laserbehandling av ögonbottnen redan i detta skede.

Bilden visar svår bakgrundsretinopati; IRMA-kärlförändring.

Proliferativ retinopati

När retinopatin fortskrider, leder tilltäppta fina blodkärl till syrebrist i näthinnan, vilket leder till att mängden faktorer som orsakar ökad tillväxt av blodkärl ökar i ögat och nya blodkärl kan bildas på näthinnan och/eller synnervens ända, papilla

De nya blodkärlen orsakar inte i sig några symtom, och för att kunna konstatera dem är det mycket viktigt att man fotograferar eller undersöker ögonbottnen regelbundet och kan konstatera och behandla förändringarna i tid. De nya kärlen är sköra och det kan läcka blod ur dem i ögats glaskropp, vilket ger patienten försämrad syn av olika grad.

När nya kärl konstateras i ögat talar man om proliferativ retinopati. Tillståndet kräver alltid ögonläkarundersökning och bedömning av bästa behandlingssätt. Den primära behandlingen av proliferativ retinopati är behandling av näthinnan med spridd laser, där de nya blodkärlens storlek och läge definierar hur brådskande och omfattande behandlingen är. Vid svår proliferativ retinopati bör omfattande laserbehandling av näthinnan, det vill säga panfotokoagulering, påbörjas omgående. När laserbehandlingen görs i rätt tid förebygger den effektivt fortskridandet av förändringarna i näthinnan, minskar behovet av glaskroppsoperationer och förebygger därmed synnedsättning. Läkemedel som injiceras i glaskroppen har också visat sig ha en lugnande inverkan på retinopati.

Bilden visar proliferativ retinopati.

På bilden täcker ärrvävnad papilla och nertill på bilden visas en tät glaskroppsblödning som täcker näthinnan.

Glaskroppsblödning som beror på proliferativ retinopati försvinner normalt av sig själv inom några veckor eller månader. Laserbehandling förbättrar näthinnans tillgång till syre och blodcirkulationen i näthinnans mitt. Den minskar även bildning av tillväxtfaktor i blodkärlet vilket förhindrar kärlnybildning och således förebyggs nya blödningar. Blödningen kan klarna snabbare genom att injicera läkemedel mot kärlnybildning i glaskroppen, om det inte finns några kontraindikationer för behandlingen. En glaskroppsblödning som inte klarnar eller nya blodkärl med ärrbildning kan behandlas med hjälp av glaskropps- och näthinnekirurgi.

Diabetesmakulopati och makulasvullnad

Bilderna visar makulopatiförändringar: mikroaneurysmer, blödningar och lipidansamlingar.

​ ​

Den centrala synskärpan hos personer med diabetes kan försämras om svullnad, blödningar eller fettansamlingar sträcker sig till makulans mitt. Makulopati kan även försämra förmågan att urskilja färger, kontrastkänsligheten och närseendet samt förvränga linjer.

En svullnad i mitten av näthinnan kräver under de närmaste veckorna att en ögonläkare bedömer situationen och behovet av behandling. Normalt behandlas en svullnad i mitten av näthinnan med läkemedel som injiceras i glaskroppen. Laserbehandling kommer på fråga i sådana fall där förändringarna befinner sig längre från mitten. Ibland kan lindriga svullnadsförändringar försvinna under uppföljningen även utan någon behandling, särskilt hos unga som lider av typ 1-diabetes.


Föregående sidaNästa sida

 

​​​​​
​​
Päivitetty  27.5.2019 7.50

 

 

HUS logoTAYS logoOYS logoKYS logoTYKS logo