Regelbunden och mångsidig motion främjar funktionsförmågan och hälsan samt förebygger och lindrar många sjukdomar. De positiva effekterna av motion på hjärt- och kärlsystemet, blodtrycket, lungorna, musklerna, benstommen, humöret och sömnen är för personer med diabetes de samma som för friska personer.
Diabetesbehandlingen eller diabetesrelaterade sjukdomar kan ge upphov till problem då det gäller fysiska aktiviteter. Det lönar sig för en person som börjar motionera att diskutera saken med den egna läkaren och skötaren, om hen inte tidigare vant sig vid fysiska aktiviteter eller har för avsikt att utvidga motionen betydligt jämfört med tidigare.
Var och en kan välja den motionsträningsform som lämpar sig bäst. De bästa effekterna för hela kroppen uppnås genom regelbunden fysisk aktivitet, växelvis uthållighetsmotion, muskelkonditionsträning och styrketräning. Med tanke på sockeromsättningen eller uthållighetskonditionen tycks det inte ha någon betydelse om man motionerar på en rimlig belastningsnivå under längre pass i taget eller om man i stället intervallmotionerar med hög intensitet.
Rör du på dig tillräckligt?
Ta del av egenvårdsprogrammet - Börja med fysiska aktiviteter.
| Minska den fysiska passiviteten | Längre, kontinuerligt stillasittande eller annan passivitet kan få en negativ inverkan på sockeromsättningen, predisponera för övervikt, belasta kroppens stödorgan, eventuellt försvåra nack- och ländryggssmärtor och lätt ge upphov till svullna fötter. En bra minnesregel är 30/3, dvs. efter 30 minuters stillasittande är det bra att röra på sig 3 minuter. |
Daglig motion | Med hjälp av daglig motion är det lätt att öka de fysiska aktiviteterna. Daglig motion kan innefatta att ta hundpromenader, utföra hurtigt gårdsarbete, pendla med cykel, ta trapporna i stället för hissen på arbetsplatsen, utöva annorlunda nyttomotion, till exempel plocka bär och svampar, städa och gå från busshållplatsen till butiken. Om belastningsgraden är minst måttlig är hälsoeffekterna likadana som effekterna av uthållighetsträning. |
Uthållighetsträning | Uthållighetsträning, dvs. aerobisk träning, förbättrar kroppens syreupptagningsförmåga, muskelkonditionen och insulinkänsligheten. Måttligt belastande uthållighetsträning rekommenderas gärna 30 minuter per dag, minst 2,5 timmar per vecka. Motionsvolym samlas också genom kortare pass på cirka 10–15 minuter. Uthållighetsträning omfattar exempelvis raska promenader, cykling, simning, löpning, skidåkning och skridskoåkning. Intervallträning med hög intensitet HIIT (High Intensity Interval Training) förbättrar snabbt musklernas sockeromsättning och insulinkänsligheten. Den lämpar sig också för personer med diabetes som inte har andra diabetesrelaterade sjukdomar. En läkarbedömning behövs innan HIIT-programmet påbörjas. Det finns skäl att först höja baskonditionen genom uthållighetsträning, om man inte tidigare har motionerat regelbundet. |
| Styrketräning | Styrketräning ger större muskelmassa och förbättrar insulinkänsligheten. Den har också i någon utsträckning en positiv inverkan på blodtrycket, blodfettvärdena, mängden magfett och benstommen. Muskelstyrketräning rekommenderas 2–3 gånger per vecka, men inte under konsekutiva dagar. Lämplig styrketräning är till nytta för människor i alla åldrar, också seniorer, för att upprätthålla funktionsförmågan. Ett styrketräningsprogram kan anpassas individuellt med beaktande av olika muskuloskeletala besvär. |