Tolkning av glukossensorering

​​​​​

När man går igenom resultaten från kontinuerlig blodsockermätning kan man lära sig att lösa olika situationer i den dagliga diabetesvården. Från sensorkurvorna fås en helhetsbild av sockerbalansen och dess variationer under dygnets olika tidpunkter.

Uppföljningen ger mest nytta om man även matar in i mottagarenheten eller den sensorerande pumpen information om måltidernas kolhydrater, intagna insulindoser och motion.

Det är viktigt att minnas att värdet som sensorn anger inte är blodsockervärdet.

Den genomsnittliga skillnaden mellan sensoravläsningen och blodsockermätningen är cirka 10 %. När blodsockerhalten ändras snabbt ned- eller uppåt kan skillnaden vara ännu större eftersom sensorns avläsning är tidsmässigt ca 5-15 minuter sen jämfört med blodsocker som mäts i fingerspetsen. Sensoravläsningen avviker alltid något från blodsockervärdet som mäts samtidigt. Ett värde som mäts före måltiden är dock vanligen tillräckligt noggrant för att man ska kunna använda det i insulindosering.

När blodsockret ändras snabbt ska resultatet alltid kontrolleras genom fingertoppsmätning. Ett särskilt lågt resultat måste alltid kontrolleras. Sensorns funktion kan påverkas av bl.a. stora värmeväxlingar, förändringar i kroppens vätskebalans eller blodcirkulationen i den vävnaden där sensorn har satts.

Vid kontinuerlig blodsockermätning följs framför allt blodsockertrender, inte så mycket enskilda blodsockervärden. Med hjälp av trendpilarna på sensorns avläsnings-/mottagarenhetens skärm kan man se åt vilket håll glukosnivån ändras.

I en del av realtidssensorerna kan man installera larm som meddelar för låga, höga, snabbt stigande eller snabbt sjunkande glukoshalter. En sensorerande insulinpump kan även avbryta insulindoseringen om glukoshalten är eller hotar att bli under en reglerad nivå.


Föregående sidaNästa sida

​ 


​​
Uppdaterad  27.5.2019 7.49