I Finland används flera olika system vars tillgänglighet varierar. Det lönar sig också att diskutera olika alternativ och tänka över hur användbar apparaten är för en själv.

Kontinuerlig glukosuppföljning i realtid (CGM, continuos glucose monitoring)

Sensorn placeras genom huden med en applikator som har en nål. Applikatorn drar bort nålen och sensorn blir kvar under huden. Ovanpå huden placeras sändaren, som sänder trådlöst information med några minuters intervall till en mottagare, alltså en separat avläsare. Avläsaren kan även vara en smarttelefon/ smartklocka eller insulinpump. Från nästan alla sensoreringsapparter är det även möjligt att skicka sockervärden till en annan person via en smarttelefonapplikation. I flera sensoreringsapparater finns det en larmfunktion för t.ex. höga eller låga sockervärden. I apparaten syns förutom sockervärdet i nästan realtid även
pilar som indikerar riktningen hos den ändrade sockernivån. Sensoreringsapparaterna behöver en fingertoppsmätning som kalibreringsvärde.

Sensorn fungerar i den subkutana fettvävnaden under 1-2 veckor. Diabetesskötaren lär dig att placera och byta sensor så att du kan göra det själv. Det finns också långvarigare sensorer som placeras (implanteras) i underhudsvävnaden på mottagningen.

Kontinuerlig blodsockermätning har en larmfunktion för höga eller låga sockervärden. Utöver sockervärdet visar apparaten också pilar som visar åt vilket håll sockernivån ändras

Periodisk glukosuppföljning i realtid (CGM flash glucose monitoring)

En skannande glukossensor kräver inga kalibreringsmätningar från fingertoppen. Apparatens användningstid är två veckor.

Mottagaren förs mot sensorn som är insatt i överarmen (fungerar även genom kläderna) och sockerresultatet för vävnaden ses på apparatens bildskärm. Man kan se förutom sockervärdet i nästan realtid också pilar som beskriver riktningen hos den förändrade sockernivån, men det finns inget larm om lågt eller högt blodsocker. Apparaten kan även användas för att mäta blodsocker och ketoner på traditionellt sätt.​