I samband med motion ska en diabetiker med insulinbehandling sträva att undvika blodsockervariationer genom att göra lämpliga ändringar i ätandet och/ eller i insulindoserna. Ju mer ansträngande och långvarigare motionen är desto större korrigering krävs det i behandlingen.
Det blir lättare att göra ändringarna när blodsockret mäts regelbundet och man lär sig att läsa sin egen kropp. Samma motion för olika människor och samtidigt en annan typ av motion för samma person kan kräva olika typ av förberedelser inför motionstillfället.
Motionens inverkan på blodsockret varierar. Den aerobiska konditionsträningen ökar insulinkänsligheten och insulinupptagningen accelererar under motionspasset. Därför sjunker blodsockret. Vid kraftigare eller mjölksyraproducerande (icke-aerobisk) motionsprestation kan blodsockret öka på grund av stresshormonerna. Blodsockervariationerna påverkas alltså av flera faktorer:
- Hur länge man motionerar, tidpunkten och intensiteten
- Insulinhalten och insulinets verkningstid i det cirkulerande blodet under träningsögonblicket
- Injiceringsstället för insulin och hudens tillstånd samt temperatur
- Blodsockervärdet före träningen
- Näringen som intagits före träningen och under den
- Hur van man är vid träningen och muskelkonditionen
- Typen av motion (konditionsträning, styrketräning, HIIT)
- Utsöndringen av stresshormon som träningen i sig eller tävlingssituationen accelererar
Allmänna anvisningar vid motion
Före träning
- blodsockret mäts alltid före träning
- lämpliga blodsockernivåer måste fastställas individuellt, för de flesta är cirka 5 – 8 mmol/l en lämplig nivå
- motion av typen icke-aerob eller HIIT kan inledas på en lägre sockernivå än aerobisk träning eftersom sockernivån vanligtvis hålls ganska konstant eller kan stiga
- om blodsockervärdet är under 5 mmol/l, ska man äta en extra kolhydratdos (20 g) eller minska mängden måltidsinsulin
- när blodsockervärdet är över 15 mmol/l, mäts ketonämnena
- om det förekommer för mycket ketonämnen i blodet (över 1,5 mmol/l), behandlas tillståndet med kortverkande bolusinsulin och genom att dricka, motionsaktivitet undviks
- om det inte förekommer några ketonämnen kan man fortsätta med lättare motion eftersom en kraftigare motion kan höja blodsockret ytterligare
- om blodsockret är över 20 mmol/l måste det behandlas före träningen
- om träningen infaller under måltidsinsulinets verkningstid (cirka två timmar efter insulininjektionen), minskas mängden av måltidsinsulinet ifråga med cirka 25 – 75 % beroende på träningens effekt
- om träningspasset pågår över en timme minskas den föregående långtidsverkande insulindosen beroende på hur ansträngande träningen är, minskningen kan vara 20 - 50 %
Under träningen
- uppföljning av blodsockret rekommenderas med 30 - 45 minuters mellanrum under långvarig träning
- risken för hypoglykemi är som högst 45 min efter att aerobisk träning inletts
- under träningspasset är det bra att ha med sig kolhydrater som är lätta att använda
- under långvarig träning behövs framför allt kolhydrater som upptas snabbt (till exempel sportdryck, saft, glukostabletter, frukt), 20 - 40 gram per timme
- hypoglykemi som uppträder under träningen motsvarar glukosbehovet hos vuxna på vanligtvis 20 – 30 g snabbt upptagbara kolhydrater
- under långvarig träning är måltidsinsulindoserna små eller de kan till och med utelämnas
- om det inte finns tillräckligt med insulin under träningen resulterar det i en ökning av insulin motreglerande hormon, en hög blodsockernivå och bildningen av ketonämnen i kroppen
- ofta är sjukdomskänsla eller kontinuerligt behov av påfyllning under motionstillfället ett tecken på en alltför hög insulinmängd i kroppen; för mycket insulin hindrar att det så kallade reservsockret frigörs i kroppen och då är risken för en sänkning av blodsockret stor
Efter träning
- blodsockret mäts 1–2 timmar efter träning och vid sängdags samt vid andra tidpunkter enligt behov
- korrigering av en ökning i blodsocker som orsakas av träning bör undvikas
- långvarig träning ökar insulinkänsligheten och efter träningen fylls musklernas glukosreserver igen vilket ökar benägenheten för hypoglykemi under flera timmar, till och med under 24 timmar
- en effektiv, träning som höjer pulsen rejält och som ökar mängden stresshormon kan höja blodsockret under träningen men efter träningen börjar blodsockret sjunka
- efter träningen är det bra att minska måltidsinsulinmängden och förutom kolhydrater ska kvällsmålet innehålla protein
- efter en långvarig och ansträngande träning finns det anledning att minska dosen basinsulin med cirka 20–30 procent
Insulinpumpsbehandling och träning
- insulinpumpbehandlingen ska fortgå utan avbrott under motionering
- doseringshastigheten för basdosen (basala) kan minskas 60–120 min före den planerade träningen till exempelvis hälften (50 %) och den får fortsätta under hela träningen
- för måltidsinsulindoserna, alltså intaget av bolus gäller samma principer som för flerinjektionsbehandlingen i samband med träning
- natten efter träning kan doseringshastigheten för basala minskas med 20 procent under 6–8 timmar.
Fötter och skor
- i diabetes ingår ofta förändringar i blodkärl, förändringar i nervfunktioner och en större inflammationsrisk vilket gör att benägenheten för fotproblem ökar i samband med träningssituationer
- lämpliga skor och lämpliga strumpor är det första steget inför rätt motion
- till exempel kan alltför trånga skor eller en icke-flexibel sula medföra skavsår, förhårdnader och till och med felställningar
- träningsskorna ska väljas enligt träningsform för att kunna säkerställa ett tillräckligt stöd och skydd för foten
- bra grundvård av fötterna är även bra för en person som rör sig
Den egna kroppen berättar mycket
- träning med olika effekt och längd inverkar individuellt
- genom att mäta blodsockret och iaktta känningar i den egna kroppen, både i samband med träningen och efter den, gör det möjligt att hitta ett sätt att motionera som fungerar bäst för en själv.
Föregående sida