Motionens effekt på kroppen

De positiva effekterna av motion på det kardiovaskulära systemet, blodtrycket, lungorna, musklerna, benstommen och vitaliteten är av samma typ för diabetiker med typ 1 och typ 2 som för friska personer.

​​

Med hjälp av den följande tabellen kan man bekanta sig närmare med hur fysisk träning påverkar kroppen.

Motionens inverkan på kroppen​
​Hjärtat och blodcirkulation- hjärtfrekvensen i vila (vilopulsen) sjunker
- muskelmassan ökar
- syretillförseln ökar
- blodmängden som hjärtat pumpar per minut ökar
- blodtrycket sjunker​
​​Lungor- syreupptagningen och koldioxidavgivningen effektiviseras
- andfåddheten minskar
Hjärnan och nervsystemet- stresståligheten förbättras
- sömnkvaliteten förbättras
- koncentrationsförmågan förbättras
- viriliteten och humöret förbättras
Muskler- muskelmassan växer
- energi-ämnesomsättningen förbättras
- musklerna stärks och orkar arbeta under en längre tid
Leder​
- rörelseomfånget bibehålls och styvheten minskar
- muskel- och skelettskador minskar
​Fettvävnad- fettvävnaden minskar och ändras kvalitativt
Benbyggnad​- benbyggnaden stärks
- risken för benskörhet minskar
Blodfettvärden- HDL-kolesterolet ökar
- triglyceriderna minskar
- LDL-kolesterolet kan minska
​Insulinkänslighet- förbättras
​Blodsocker​- laskee- sjunker
Rörelsekontroll- balansen förbättras
- kroppsmedvetenheten utvecklas
- fallrisken minskar
Vikt​​- bättre kontroll​

Alla typer av rörelser är bra för människan och motion i olika former påverkar vår kropp på olika sätt:

Vardagsmotion

Hälsofrämjande motion behöver inte vara svettig gymnastik utan små val i vardagen. Den bästa vardagsmotionen är att göra olika typer av vardagssysslor.

Redan en halv timmes daglig rörelse upprätthåller hälsa och välbefinnande. En tämligen ansträngande vardags- och arbetsresemotion (till exempel en 30 minuters cykeltur eller promenad) hjälper även att hålla kontroll över vikten och förbättrar konditionen. En del av hälsofördelarna i vardagsmotionen består av att den ersätter tiden som används för att sitta.

Det är bra att börja höja konditionen genom små men regelbundna ändringar i motionsvanorna. Vardagsmotionen ökas genom att till exempel:

  • ta en promenad med hunden
  • göra raskt gårdsarbete
  • cykla till arbetsplatsen
  • ta trapporna istället för hissen på arbetet
  • göra annan typ av nyttomotion (plocka bär, svamp)
  • städa
  • gå från busshållplatsen till butiken.

Aerob träning

Aerob träning förbättrar kroppens syreupptagningsförmåga, muskelkondition och insulinkänslighet det vill säga insulinets förmåga att upptas i målvävnaden. Aerob träning är motion som upprätthåller kondition och förbättrar rörelseförmågan, såsom gång, löpning, olika typer av gymnastik, simning, skidåkning, (rull)skridskoåkning och cykling.

Styrketräning

Styrketräningen ökar muskelmassan och insulinkänsligheten. Den har även i viss mån en positiv inverkan på blodtrycket, blodfettvärdena, bukfettmängden och skelettet.

Stretching och balansträning

Stretching och balansträning är nyttig särskilt när man blir äldre då stelheten i lederna ökar och balansen försämras. En regelbunden balansträning minskar även betydligt risken att falla.

På grund av försockring av vävnaderna, drar personer med diabetes nytta av stretching och träning som upprätthåller rörelseomfånget i musklerna.

Orörlighet

Orörlighet har ett tydligt samband med uppkomsten av flera långtidssjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Varaktigt stillasittande som pågår i timmar eller annan orörlighet

  • påverkar glukosomsättningen på ett skadligt sätt
  • ökar benägenheten för övervikt
  • belastar kroppens muskelbyggnad
  • har sannolikt ett samband med smärta i nacke och ländrygg
  • orsakar lätt svullnad i de nedre extremiteterna
  • är kopplad till ökad sjuklighet och ökad dödlighet även bland människor som rör sig regelbundet

Bekanta dig med Social- och hälsovårdsministeriets rekommendation.

Föregående sidaNästa sida

​ 


​​
Päivitetty  27.5.2019 7.48

 
HUS logoTAYS logoOYS logoKYS logoTYKS logo