Vem är insulinpumpen lämplig för?

Pumpbehandling kräver aktiv blodsockeruppföljning och justering av behandlingen baserat på resultaten. Det är viktigt att man är engagerad och motiverad att använda de mångsidiga möjligheter som pumpbehandlingen erbjuder.

Insulinpumpen är ett behandlingsalternativ för personer med insulinbrist i Finland. Det finns en del skillnader mellan olika behandlingsenheter när det gäller användning av pumpar. Uppskattningsvis 10–15 % av alla vuxna med typ-1 diabetes använder en insulinpump.

Behandling med insulinpump kräver att både behandlingsenheten och diabetikern sätter sig in i saken och lär sig använda pumpens olika funktioner.

Med hjälp av pumpen kan man dosera insulinet flexibelt efter behov. Livskvaliteten är en viktig aspekt, eftersom diabetes är en livslång sjukdom som finns där dygnet runt. Den medicinskt viktigaste orsaken till pumpbehandling är ett varierande insulinbehov som inte går att behandla med insulininjektioner.

Till vem rekommenderas pumpbehandling?

Behandling med insulinpump övervägs om man inte når det personliga behandlingsmålet för blodsockret genom modern flerdosbehandling eller om personen om och om igen får lågt blodsocker eller om blodsockret svänger mycket trots olika behandlingsförsök.

 Andra anledningar till pumpbehandling är svårhanterat s.k. gryningsfenomen (insulinbehovet ökar under efternatten), injektionsproblem, upprepat behov av ändrad insulindos i samband med arbete eller hobby (t.ex. tävlingsidrott) eller graviditet. Ibland kan det vara att det krävs orimliga ansträngningar för att bibehålla en god sockerbalans med flerdosbehandling.

Man kan också själv diskutera pumpbehandling på mottagningen och fråga om andras erfarenheter.

Vad kräver pumpbehandling?

  • Först optimerar man den befintliga flerdosbehandlingen. Det kan räcka med att korrigera andelarna och mängderna måltids- och basinsulin och läsa av (skanna) eller mäta vävnadssockret periodvis för att lösa problemet.
  • Man måste ha kunskap om flerdosbehandling. Om insulintillförseln avbryts av någon anledning måste man kunna använda ett förplanerat reservsystem, dvs. flerdosbehandling.
  • Man ska mäta blodsockret minst fyra gånger per dygn, före huvudmåltider och på kvällen och vid behov även efter måltiden.
  • Man ska räkna kolhydrater i maten och dosera en lagom mängd måltidsinsulin baserat på blodsockret och motion eller annan verksamhet.
  • Man ska ta sig tid att lära sig pumpens funktioner och hur man använder dess mångsidiga möjligheter.
  • Man ska vara noggrann när man använder pumpen och dess tillbehör samt insulinet.

Förutsättningar för en säker pumpbehandling efter inledande vägledning

  • För att det ska vara säkert att dosera insulin med pumpen måste användaren
  • kunna hantera insulinlösningen och använda pumputrustningen och ketoämnesmätaren
  • förstå snabbinsulinets korta (3–5 timmar) verkningstid och risken för syraförgiftning om insulintillförseln av någon anledning bryts
  • känna till reservsystemet med insulinpenna för dosering av insulin, dvs. vilka insulindoser som ska injiceras om man av någon anledning måste byta från pump till injicering
  • kunna använda pumpens funktioner och dosräknaren
  • kunna se och meddela dosräknarens och basinsulinets inställningar i pumpen och förstå huvudprinciperna och grunderna för justering.

En pump med sensor rekommenderas om man inte känner av lågt blodsocker eller får hypoglykemi på natten.


Föregående sidaNästa sida

​ 


​​
Päivitetty  27.5.2019 7.49

 

 

HUS logoTAYS logoOYS logoKYS logoTYKS logo