Korrigeringsinsulin

Tillfälligt förhöjt blodsocker korrigeras med en liten extrados, eller korrigeringsdos, snabbinsulin i samband med måltid.

Korrigering i samband med måltid

Om blodsockret är högre än målnivån före måltiden ger man en liten korrigerande dos direktverkande insulin utöver måltidsinsulinet som tas baserat på mängden kolhydrater i maten.

När man doserar korrigerande insulin ska man ta hänsyn till den föregående insulininjektionen. Om det gått mindre än två timmar sedan den senaste injektionen med snabbinsulin, är behovet av en korrigerande dos mindre eftersom det tidigare injicerade insulinet fortfarande verkar.

Om blodsockret alltid är högt före måltid vid en viss tid på dygnet bör man se över om dosen basinsulin som verkar vid denna tidpunkt är tillräcklig.

För att kunna dosera rätt mängd korrigerande insulin måste man fastställa insulinkänsligheten (insulinkänslighetsfaktor, ISF), dvs. hur mycket en enhet direktverkande insulin sänker blodsockret, och komma överens om vilken blodsockernivå som korrigeringen ska göras ifrån.

När man är sjuk behöver man ofta mer korrigerande insulin, eftersom insulinets antagonisthormoner försämrar effekten hos det injicerade insulinet. Om det finns ketoämnen i blodet och/eller urinen är insulinkänsligheten nedsatt och man behöver en större dos korrigerande insulin än vanligt.

Insulinkänslighet

Kom överens med din läkare eller sjukskötare om vad som är ett lämpligt mål för blodsockernivån före måltid. Den allmänna rekommendationen är att blodsockret före måltid ska vara 4–7 mmol/l eller något högre, t.ex. 5–8 mmol/l beroende på den individuella situationen (bl.a. ålder, andra grundsjukdomar, hypoglykemikänslighet, föregående blodsockerbalans).

Dessutom måste man bedöma insulinkänsligheten (ISF, insulinkänslighetsfaktor), dvs. hur mycket en enhet snabbinsulin sänker blodsockerhalten. Insulinkänsligheten är individuell och varierar beroende på tidpunkt på dygnet och bl.a. på om man motionerat eller är sjuk. Hos en vuxen person brukar en enhet direktverkande insulin sänka blodsockret med 1–4 mmol/l.

Erfarenhet visar att en enhet direktverkande insulin sänker blodsockret med ca 2 mmol/l hos en person med genomsnittlig vikt och vanlig insulinkänslighet som tar totalt 50 enheter insulin per dygn.

Lär dig 100-regeln!

Genom att dela siffran 100 med den totala dygnsdosen insulin får du på ett ungefär reda på hur många mmol/l en extra enhet snabbinsulin sänker ditt blodsocker.

Exempel 1: Om du tar 10 enheter basinsulin på morgonen och 14 enheter på kvällen och tar totalt ca 26 enheter snabbinsulin per dygn till måltid är den totala dygnsmängden insulin ca 50 enheter. Dela 100/50 = 2 -> en enhet snabbinsulin sänker blodsockret med ca 2 mmol/l.

Exempel 2: Den här personen gillar att motionera och är insulinkänslig. Han tar 6 enheter basinsulin på morgonen och 6 enheter på kvällen och totalt 12 enheter till måltiderna, dvs. den totala dygnsmängden insulin är 24 enheter. Dela 100/24 = ca 4 -> en enhet snabbinsulin sänker blodsockret med ca 4 mmol/l.

Exempel

Den här personen försöker hålla sitt blodsocker på 5–7 mmol/l före måltid. Han mäter 12 mmol/l före lunch, dvs. 5–6 mmol/l över målet. Hans måltid innehåller ca 50 gram kolhydrater och han doserar 1 enhet snabbinsulin/10 gram kolhydrater till måltiden, dvs. totalt 5 enheter. Eftersom blodsockret var förhöjt före lunch injicerar han totalt 7 enheter snabbinsulin i samband med måltiden, varav 2 är för att korrigera det höga blodsockret och 5 enheter är till måltiden.

Mellankorrigeringar

Man ska akta sig för att korrigera högt blodsocker med direktverkande insulin mellan måltider för mycket (utom när man är sjuk) eftersom det ofta leder till att blodsockret sjunker för lågt och som en följd skjuter upp och blir högt. Det är svårt att bedöma efter måltiden effekten av den direktverkande insulindosen som injicerades före måltid. Blodsockervärden under 10 mmol/l efter måltid (1–3 timmar) korrigeras således inte. Om blodsockret är klart högre än så efter måltiden (t.ex. om du åt mer än du tänkte och
injicerade för lite måltidsinsulin) och du mår dåligt kan du ta måttligt med korrigerande insulin (t.ex. hälften av en vanlig dos) och korrigera blodsockret till ca 8–10 mmol/l.

Olika typer av direktverkande insulin har något olika effektkurva, men börjar verka inom ca 10–20 minuter. Direktverkande insulinets effekt är som störst 1–3 timmar efter injektionen och varar i ca 3–5 timmar.

En tumregel är att korrigerande insulin inte ska injiceras oftare än två timmar. Om man korrigerar högt blodsocker på kvällen och natten ska man vara försiktig och använda mindre doser eftersom insulinet är effektivare på kvällen och natten än på dagen.

En del blodsockermätare har en särskild dosräknare som också kan användas för att räkna ut en lämplig insulindos.

Korrigera reaktiv blodsockerhöjning efter hypoglykemi

Blodsocker som höjs som en motreaktion på lågt blodsocker (hypoglykemi) kan vara svårt att korrigera med extra doser direktverkande insulin på grund av effekten hos insulinets antagonisthormoner. Blodsockret sjunker med tiden när halterna av antagonisthormoner (kortisol, adrenalin) i blodet sjunker. Då kan det injicerade korrigerande insulinet börja verka kraftigt och göra att blodsockret sjunker på nytt. Ofta är det bättre att följa läget i lugn och ro och undvika svängande blodsockernivåer som uppstår vid upprepad användning av korrigerande insulin.


Föregående sidaNästa sida

​ 


​​
Uppdaterad  27.5.2019 7.48