Hur mycket måltidsinsulin som behövs räknas ut baserat på mängden kolhydrater i maten och injiceras före måltiden.

Läs mer:​

• Om blodsockret ligger inom målområdet före måltiden (individuellt 4–8 mmol/l) bedömer man mängden kolhydrater i maten och doserar måltidsinsulinet utifrån det.
• Om blodsockret är för lågt (under 4 mmol/l) tar man 10–20 g snabba kolhydrater eller tar hänsyn till det låga blodsockret före måltiden genom att ge mindre måltidsinsulin.
• Om blodsockret är förhöjt (över 8–10 mmol/l) före måltiden doserar man rätt mängd måltidsinsulin baserat på mängden kolhydrater och en liten korrigerande extrados snabbinsulin. Läs mer om korrigerande insulin.

• Om det gått mindre än två timmar sedan den senaste injektionen måltidsinsulin ska man inte ta någon dos korrigerande insulin (utom när man är sjuk) även om blodsockret skulle vara förhöjt, eftersom den tidigare insulindosen fortfarande verkar.
• Korrigeringar mellan injektionerna leder lätt till att blodsockret blir för lågt och åker ”berg-och-dalbana”.

• Uthållighetsmotion 1–2 timmar före och efter måltid brukar sänka blodsockret. Därför bör man minska mängden insulin som ges vid måltid i samband med motion. Motion kan minska behovet av insulin flera timmar efteråt.
• Hård motion eller intervallmotion kan också höja blodsockret under motionen eller direkt efteråt om motionseffekten är nära max eller om kroppens adrenalinnivå stiger t.ex. i samband med en tävling.
• Blodsocker som är något förhöjt efter motion bör oftast inte korrigeras eftersom det brukar jämna ut sig när kroppen återhämtat sig.
• Ett kraftigare förhöjt blodsocker kan korrigeras försiktigt, oftast med bara 1–2 enheter snabbinsulin. Diskutera det gärna med din sjukskötare eller läkare.

• Om man dricker 2–3 portioner alkohol eller mer i samband med måltiden minskar man ofta mängden måltidsinsulin något.
• Kolhydraterna i alkoholdrycker räknas inte in i måltidens kolhydratmängd.
• Om man dricker alkohol under kvällen måste man se till att man får i sig tillräckligt med kolhydrater och äta ett extra kvällsmål innan man lägger sig.
• Alkoholen påverkar blodsockret lika länge som det förbränns i kroppen, dvs. ända till morgonen efter. Därför ska man vid behov minska dosen måltidsinsulin på morgonen.
• Läs mer om droger och diabetes.

• Kontinuerligt småätande gör att man lätt går upp i vikt och kan höja blodsockret för mycket.
• Man kan småäta med måtta bara man kommer ihåg att ta måltidsinsulin i samband med det.
• Om blodsockret inte höjs om man småäter utan en insulininjektion har man ofta för mycket basinsulin.
• Om man småäter under en längre tid (vid en kvällsbjudning, på bio) bör man ta måltidsinsulinet i flera mindre omgångar.
• Man bör ta reda på hur olika godsaker påverkar blodsockret genom att mäta sitt blodsocker.

• Efter en måltid som innehåller mycket fett och/eller protein (t.ex. pizza, hamburgermåltid, stor biff) är blodsockret ofta förhöjt en längre tid, men effekten skiljer sig från person till person.
• Vid en fett- och/eller proteinrik måltid kan det vara bra att dela upp insulindosen i två delar: en del innan man äter och en del efter 1–2 timmar.

Sjukdom och stress brukar öka behovet av måltidsinsulin. När man är sjuk (t.ex. har feber, kräks) ska man sköta om sig enligt de anvisningarna man fått på vårdplatsen. Läs mer om behandling i varierande situationer.