Kortisontabletter med medellång verkan (prednison, prednisolon eller metylprednisolon) som tas som engångsdos på morgonen höjer blodsockret framför allt på eftermiddagen när kortisonets effekt är som störst. Den blodsockerhöjande effekten är beroende av hur stor kortisondosen är. Under natten sjunker vanligtvis blodsockret eftersom kortisoneffekten avtar.
De som sköter sin diabetes med diet eller med tabletter borde mäta sitt blodsocker inte bara på morgonen, utan även på kvällen. Om blodsockret på kvällen är högre än 10 mmol/l lönar det sig att mäta också före och efter lunch samt för middagen. Om någon av dessa mätningar ligger över 8 mmol/l före en måltid och över 10 mmol/l efter en måltid ska man effektivera diabetesbehandlingen, beroende på hur långvarig kortisonbehandlingen kommer att vara.
Enbart en ökning av tablettmedicineringen räcker oftast inte, utan man blir tvungen att börja tillfällig insulinbehandling, oftast med medellångverkande NPH-insulin på morgonen, och dessutom vid behov direktverkande insulin för att korrigera höga blodsockervärden före lunch och middag.
NPH-insulininjektionerna ska tas på morgonen eller vid lunchen, för då kommer kortisonets och insulinets effekttoppar närmast varandra. Man börjar i allmänhet med 10 enheter och justerar dosen enligt blodsockret och kortisondosen. Vid behov använder man dessutom direktverkande insulin för att korrigera höga sockervärden vid lunch och middag.
Om du använder långverkande insulinderivat som basinsulin (degludek, detemir, glargin 100 eller glargin 300) behöver dessa doserna inte höjas, utan man läger till en injektion av NPH-insulin på morgonen och korrigerar dessutom vid behov blodsockret med direktverkande insulin före lunch och middag. Däremot lönar det sig oftast inte att korrigera höga sockervärden före kvällsbiten eller vid läggdags. Det skulle kunna öka risken för lågt blodsocker under natten, när kortisoneffekten avtar.
Om du behandlar din diabetes med flerinjektionsbehandling eller med insulinpump lönar det sig att dela upp kortisonet på två doser. Det betyder att du tar två tredjedelar av totalkortisonet på morgonen och resten på kvällen.
I vissa fall väljer man att använda långverkande kortikosteroider (dexametason). Det höjer blodsockret genom hela dygnet.
Om du använder Detemir-basinsulin kan det räcka med att höja morgondosen av Detemir och de doser av direktverkande insulin som du tar vid måltider, utan att du behöver lägga till NPH-insulin.
Ibland väljer man att använda långverkande kortikosteroider (dexametason). Det höjer blodsockret genom hela dygnet.
Oftast blir man då tvungen att höja alla insulindoser, och dosförändringarna planeras individuellt.
Vid inflammationer i leder eller senskidor kan det hända att man får kortisoninjektioner lokalt. I dessa fall varar kortisonets effekt och även den blodsockerhöjande effekten jämnt genom hela dygnet. Ledinjektionernas effekt på blodsockret är individuell, men varar ofta i 1–2 veckor. I sådana fall korrigeras blodsockret med injektioner av direktverkande insulin vid måltider. Om blodsockret stiger kraftigt kan man under några dagar också höja dosen av långverkande basinsulin. Den som använder insulinpump kan tillfälligt behöva höja sin basaldos för hela dygnet.
Kortisoninhalationer används vid astma och kronisk bronkit. Sprayen påverkar i allmänhet inte blodsockervärdena. Under sådana perioder när astman förvärras kan blodsockret stiga något på grund av stress och tätare kortisoninhalationer.
Långvarig kortisonbehandling kan dämpa kroppens egen kortisolproduktion i binjurarna. Följden kan bli kortisolbrist.
I samband med typ-1 diabetes förekommer en ökad risk för Addisons sjukdom, dvs. ett tillstånd där binjurebarken inte fungerar tillräckligt. Hos personer som lider av Addisons sjukdom är kortisonbehandlingar livsviktiga för att ersätta det hormon som fattas.
Som ersättning, eller substitution som man kallar det på fackspråk, kan man använda kortverkande hydrokortison, eller alternativt prednison eller prednisolon, som båda har längre verkan än hydrokortisonet. Kombinationsbehandlingar med prednison och hydrokortison kan komma på fråga i sådana fall när man har en tendens till hypoglykemi under nätterna. I sådana fall sker substitutionsbehandlingen genom att man tar sitt predison eller prednisolon mycket sent på kvällen, och kompletterar det med hydrokortison som man tar på eftermiddagen.
Vid stress ökas substitutionsdosen av kortison till det dubbla, vilket tillsammans med stressen höjer blodsockret. Då höjer man insulindoserna på basen av egna blodsockermätningar.