Feber

Akut insjuknande, och speciellt om feber ingår, är alltid saker som diabetiker med insulinbehandling måste ta på allvar. Inflammationssjukdomar höjer i allmänhet blodsockret rejält.

​​​​​ Sjukdomen är en stressituation för kroppen, och då ökar utsöndringen av hormoner som motverkar insulinet. Insulinets effekt försämras därför i dessa situationer, och insulinbehovet ökar. Hos friska personer ökar bukspottskörteln automatiskt sin insulinproduktion, och blodsockret hålls på normal nivå. Personer med diabetes är däremot tvungna att själv sköta om att öka sina insulindoser utgående från egna blodsockermätningar.

Ökning av insulindoser

Varje person med insulinbehandlad diabetes ska gärna redan i förväg be sin diabetesskötare eller läkare om råd och instruktioner om hur man ska dosera sitt insulin vid eventuella sjukdomar. När man är sjuk ska blodsockret åtminstone till en början mätas varannan timme.

Förutom måltidsinsulinet som du tar på basen av hur mycket kolhydrater det du äter och dricker innehåller, ska du ta extra doser av direktverkande insulin med 2–4 timmars intervaller. När man är sjuk kunde en lagom blodsockernivå vara typ 8–10 mmol/l. Om sockret ligger över 10 mmol/l behöver du extra doser av direktverkande insulin. Varje extra enhet direktverkande insulin sänker beroende på hur insulinkänslig du är, ditt blodsocker med i genomsnitt 1–4 mmol/l. Använd gärna 100–regeln när du ska räkna ut dina extradoser av insulin.

Lär dig 100–regeln

Genom att dividera talet 100 med det totala antalet enheter av insulin som du normalt tar under ett dygn får du en uppfattning om hur många mmol/l som varje extra enhet av snabbverkande insulin sänker ditt blodsocker.

Läs mer:

Korrigeringinsulin, Diabeteshuset.

När du är sjuk utsöndrar kroppen hormoner som motverkar insulinets effekt. Dessa hormoner minskar effekten på det insulin du använder, och det innebär att du kan behöva mer korrigerande insulin. Om blodsockret fortsätter att stiga trots att du tagit korrigerande insulindoser lönar det sig
att öka de korrigeringsdoserna med 30–50 % jämfört med det som du vanligtvis brukar ta, och samtidigt dricka rejält med mineralvatten.

Om du har tillgång till ketostix (som mäter ketonhalten) lönar det sig att kolla ketonerna och att fortsätta behandlingen i enlighet med resultatet. Om ditt allmäntillstånd försämras ska du uppsöka jouren.

Hur du tolkar dina ketonmätningar

Snabbmätning från fingerspetsen (mmol/l) och med urinstix (+, ++, +++)

​Mätresultat mmol/l​UrinstixavläsningÅtgärder​
< 0,6​ Ingen eller liten förändring (+) Normalt resultat, kräver inga speciella åtgärder​
Om blodsockret är förhöjt ska du ta direktverkande insulin enligt instruktionerna för sjukdomsfall, eller enligt de anvisningar som du har fått från din vårdenhet 
0,6–1,5​ ​ ​​++ ​ ​Något förhöjt.
Om blodsockret ligger på över 10 mmol/l, ta direktverkande insulin enligt instruktionerna för sjukdomsfall, eller enligt de anvisningar som du har fått från din vårdenhet.
Kolla blodsockret och blodets ketoner om två timmar. 
​1,5–3,0 ​ ​​+++ ​ ​Happomyrkytyksen riski on kasvanut.
Drick mera vätska och ta mera direktverkande insulin (t.ex. 30–50 % mera) än vad du skulle ta för att bara korrigera ett förhöjt blodsocker, utan sjukdom. 
Om du mår illa eller om blodsockret inte sjunker, ta kontakt med din vårdenhet.
​> 3,0 ​ ​​+++ ​ ​Hög risk för ketoacidos.
Uppsök utan dröjsmål ett sjukhus för vård.
En ketoacidos kan mycket fort bli väldigt svår.

Feber som varar bara några dagar kräver sällan annat än tilläggsdoser av direktverkande insulin vid behov. Om sjukdomen varar längre kan du dessutom behöva höja dina doser av basinsulin. För varje grad som överstiger 37,5 °C mätt i armhålan på morgonen kan du höja dina doser av långverkande insulin med 25 %. Det minskar i sin tur tilläggsbehovet av direktverkande insulin, trots att du ändå fortfarande kan behöva sådana. Oavsett om du höjer insulindoseringen eller inte ska du följa med ditt blodsocker med 2–4 timmars mellanrum.

Föda och dryck när man är sjuk

När du är sjuk ska du alltså höja dina insulindoser, men samtidigt är det oerhört viktigt att komma ihåg att dricka tillräckligt för att förhindra uttorkning. Höga blodsockerhalter ökar urinavsöndringen, och sjukdomar – speciellt de med feber – ökar svettningen som även bidrar till att kroppen torkas ut. Vuxna personer ska dricka minst 1,5–2 liter vätska (mineralvatten, utspädd juice, soppor etc.) varje sjukdag för att motverka uttorkning. En lagom mängd per gång är 1–2 dl/timme.

Samtidigt ska du se till att du får i dig tillräckligt med kolhydrater, trots att maten kanske inte alltid smakar. Oberoende av i vilken form du får kolhydraterna ska mängden under sjukdagar vara minst 150 g/dygn.

När uppsöka vård?

Du ska uppsöka vård i följande tillfällen:

  • Vid hög feber och om febern varat länge (mer än tre dagar) och du mår dåligt.
  • Om blodsockret är kraftigt förhöjt (> 14 mmol/l) och vägrar sjunka trots tilläggsdoser av insulin.
  • Om ketonerna ligger över 3 mmol/l.

Föregående sidaNästa sida

​ 


​​
Uppdaterad  11.6.2019 14.34