Infektionssjukdomar ökar utsöndringen av stresshormoner och behovet av insulin. Hos en frisk människa ökar utsöndringen av insulin, och blodsockervärdet förblir normalt. Då det gäller en person med diabetes höjs blodsockervärdet, och vid insulin- eller kolhydratbrist kan också ketoner, dvs. syror, uppstå.
Nedan finns allmänna anvisningar för sjukdagar. Dra dig inte för att kontakta ditt vårdställe, om du inte vet hur du ska göra.
| Rikligt med vätska |
Det är viktigt att inta rikligt med vätska, om man har feber, kräkningar och diarré. Ett högt blodsockervärde leder till ökad urinutsöndring, feber ökar svettningen och kroppen torkar. För att förhindra uttorkning borde en vuxen person under sjukdagar dricka minst 2–3 liter vätska, till exempel mineralvatten, utspädd juice, saftsoppor, buljonger.
Man ska också sörja för intag av kolhydrater, även om maten inte smakar eller om man kräks. Under sjukdagar är det bra att inta minst 150 gram kolhydrater i någon form. Flytande föda, till exempel bär- och saftsoppor, fil, yoghurt, glass, läskedrycker eller safter, smakar oftast bättre. |
| Tätare uppföljning av blodsockervärdet | Egen kontroll av blodsockervärdet görs oftare än normalt. Vid insulinberoende diabetes görs glukossensorering och/eller mätning av blodsockervärdet med 2–4 timmars intervall. I övriga typer av diabetes mäts blodsockervärdet efter behov, till exempel var fjärde timme när man är vaken. Med hjälp av mätningarna bedöms behovet att tilläggsmedicinering. Under sjukdagar eftersträvas i egenmätningarna av blodsockervärdet nivån 8–10 mmol/l. Om blodsockervärdet överskrider 10 mmol/l ska man i insulinbehandling ta tilläggsinsulin enligt individuella anvisningar. Vid insulinberoende diabetes finns det skäl att också kontrollera blodets ketonvärde, om blodsockervärdet upprepade gånger överskrider 14 mmol/l. I det fall att glukosavlägsnaren (SGLT2-hämmaren) används med insulinbehandling lönar det sig att kontrollera ketonvärdet, om blodsocker under sjukdagar överskrider 10 mmol/l upprepade gånger. |
| Uppehåll med tabletter | Då det gäller läkemedel i tablettform görs uppehåll med metformin och glukosavlägsnare (SGLT2-hämmare) i samband med febersjukdom, diarré och kräksjuka eller en sjukdom som försämrar allmänkonditionen. |
| Ändringar i insulinbehandlingen | Alla som använder insulin ska ha individuella anvisningar om doseringen av tilläggsinsulin under sjukdagar. Vid feber- och infektionssjukdomar kan till och med en dubbel insulinmängd behövas. Kräkningar och diarré kan leda till att absorptionen av kolhydrater försämras. Måltidsinsulin injiceras enligt blodsockervärdet och kolhydratmängden till exempel var fjärde timme. Basinsulin ska alltid administreras vid insulinberoende diabetes, även om kostintaget minskar. Dosen kan efter behov minskas med 20–30 procent, om blodsockervärdet visar tecken på att sjunka. Observera dock att effekten av dosreduktion för vissa basinsuliner (som glargin 300 enh/ml och degludek)) dyker upp med en fördröjning, först efter dagar. |