SGLT2-hämmare sänker blodsockret genom att öka utsöndringen av socker i urinen. De hjälper också till att förhindra hjärt- och njursjukdomar kopplat till diabetes.
SGLT2-hämmaren avlägsnar socker i urinen. Blodsockernivån sjunker, och det gör ofta också blodtrycket. SGLT2-hämmare kallas okså glukosavlägsnare eller glifloziner.
SGLT2-hämmaren används ofta som läkemedelspreparat vid andra fasen av typ 2 diabetes för vuxna tillsammans med metformin eller andra blodsockerläkemedel eller insulin. De kan också användas enskilt om metformin inte passar eller för de som har njursvikt eller hjärtsvikt.
I Finland (1/2024) används fyra sockerborttagare: dapagliflozin, empagliflozin, ertugliflozin och kanagliflozin.
SGLT2 (sodium glucose-linked transport protein) -hämmaren verkar genom att blockera SGLT2‑proteinet i njurar. Genom att blockera detta protein avlägsnas blodsocker, salt (natrium) och vatten från kropp via urinen.
Glomerulus hos en frisk människa filtrerar ungefär 180 gram socker varje dag, men normalt absorberas det tillbaka i blodomloppet. SGLT2- hämmaren hindrar denna återabsorbering. Sockerhalten i urinen ökar, urinmängden ökar, blodsockernivån sjunker och ofta sjunker också blodtrycket. Sockerförlusten i urinen innebär också några kilos viktnedgång.
SGLT2-hämmaren hjälper till att förhindra hjärtsjukdomar och njursvikt.
Läkemedelspreparatet tas en gång om dagen vilken tid som helst, på tom mage eller i samband med måltid.
Vid normal användning orsakar SGLT2-hämmaren inte en för låg blodsockernivå. Man bör inte öka mängden mat efter att ha börjat med läkemedlet, utan snarare minska det, om man är överviktig. Man behöver inte justera dosen av preparaten utifrån vad man äter eller hur man rör sig. Om det används i samband med insulin kan insulinbehovet minska. Insulindosen minskas enligt egna blodsockermätningar och anvisningar från läkare.
En del av SGLT2-hämmareprodukterna är också avsedda för behandling av kronisk njursjukdom och hjärtsvikt.
Den blodsockersänkande effekten av SGLT2-hämaren försämras vid njursvikt. Läkaren bedömer individuellt preparatets nytta och användningsindikation om njurfiltrationsvärdet, dvs GFR (Glomerular Filtration Rate), är betydligt minskat.
Upprepade eller långvariga urinvägsinfektioner eller känslighet för svampinfektioner kan också vara ett hinder för att använda SGLT2-hämmaren.
Det kan vara nödvändigt att kontrollera dosen vätskedrivande läkemedel eller blodtryckssänkande medel när man påbörjar behandling med glukosavlägsnare. Genom att mäta blodtrycket själv kan man ta reda på vilken effekt läkemedlet har på blodtrycket.
SGLT2-hämmaren används inte under graviditet eller amning.
SGLT2-hämmaren ska pausas 3 dygn före operationen.
Det finns en individuell risk för biverkningar av alla läkemedel.
SGLT2-hämmaren ökar urinutsöndringen och risken för att kroppen torkar ut. Urin med hög sockerhalt ökar risken för svampinfektioner i könsorgan. Utsöndringen av natriumsalt i urinen kan sänka blodtrycket. Vid insulinberoende diabetes ökar glukossänkare risken för syraförgiftning något.
Anvisningar för behandling av jästinflammation hittar du på Hälsobiblioteket (på finska).
