Astmans svårighetsgrad

Astmans svårighetsgrad definieras oftast utifrån hur mycket läkemedel som behövs för att hantera symtomen. På grund av astmans varierande karaktär går det inte alltid att göra patienten helt symtomfri, även om patienten får god läkemedelsbehandling.

Lindrig astma

Man talar om lindrig astma eller astmalikande inflammation när personen har lindriga eller tidvis förekommande symtom som passar in på astma, och när man vid undersökningar konstaterar tecken på astma och astmatisk inflammation på luftrörens slemhinnor. Det bestäms från fall till fall hur symtomen behandlas. En patient som har lindrig astma blir vanligen symtomfri med små doser av antiinflammatoriska läkemedel (inhalationskortison eller antileukotriener) som används regelbundet eller periodvis. Luftrörsvidgande läkemedel som endast tas vid behov räcker sällan som det enda läkemedlet. I det inledande skedet är det inte möjligt att förutsäga sjukdomens förlopp med säkerhet. Det är ändå inte vanligt att lindrig astma utvecklas till svår astma.

Medelsvår astma

Vid medelsvår astma kompletteras inhalationskortisonet som tas i låga doser med ett långverkande luftrörsvidgande läkemedel.

Svår astma

Astma klassificeras som svår astma när sjukdomen inte kan hanteras trots att patienten får en maximal läkemedelsbehandling som utförs på rätt sätt, när patientens anknytande sjukdomar (övervikt, återflöde av maginnehåll i matstrupen, perenn (kontinuerlig) snuva) behandlas och när miljöexponeringar elimineras.

Dosen av inhalationskortison är större än vid de lindrigare formerna av sjukdomen. Tilläggsbehandlingen väljs efter patientens individuella behov. Det kan bli fråga om 1–2 långvarigt verkande luftrörsvidgande läkemedel med olika verkningsmekanismer, antileukotriener i tablettform och ibland teofyllin. I vissa fall kan specialistläkaren inleda långvarigare behandling med kortison som tas via munnen.

I dag finns det också biologiska behandlingar som kan användas vid svår allergisk astma. Läkemedelsbehandlingen blockerar ämnen som orsakar allergisk inflammation i kroppen, vilket lindrar astman. Svår astma har inga klara kopplingar till någon av sjukdomens definierade undertyper. Personer som har svår astma ska alltid vårdas av specialistläkare. Patienten behandlas med läkemedel, men även patientens egenvård spelar en viktig roll. Det finns också nya läkemedelsbehandlingar för svår astma.

Sammandrag

Alla som har astma ska undvika att röka. Det är viktigt att patienten sköter om sin allmänna kondition genom regelbunden motion. Att undvika allergener för säkerhets skull ger inga fördelar. Reparation av mögel- och fuktskador i byggnader minskar astmapatienternas symtom och behov av läkemedel.


Föregående sidaNästa sida



Alla som har astma ska undvika att röka. Det är viktigt att patienten sköter om sin allmänna kondition genom regelbunden motion.